Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tessin, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
Te g »ii», Carl Gustaf. 175
mycket eftergifven för andras meningar*) ocli följaktligen ej
alltid enständig nog i sina rådslag; men dä fråga var om
friliet ocb regeringssätt, blef meningen så mycket
oryggli-gare, som den grnndades tillika på samvete för besvurna
grundlagar och på en innerlig öfvertygelse — derom kan
man ej misstaga sig — att folket slutligen i dem skulle
finna sin lycka, när en högre och allmännare upplysning
hunnit sammanföra tänkesätten. "Alla begynnande mixta
constitutioner, säger T., förfalla i en nödvändig anarchi
innan de fullkomligen kunna stadgas. Vinna under denna röra
Konungens usurpationcr, så följer en absolut monarcki;
vinner nationen i dess usurpationcr, så får först friheten form
ncb styrka. Vi lefve under dessa hårda ären och måste
uthärda dem, tills vi liksom England dem efter långsamt qval
genomgått. Ilade les communes bland denna handlande
nation, oaktadt hvad liegabhare säga, ej vårdat Engelska
friheten genom inkräktningar, så vore la chamhre des seigneurs
längesedan igensluten och nyckeln i Konungens skrin." Hela
regeringssättets bestånd ansåg han ligga i Rådets myndighet,
hvilket skulle motstå despotismens försök och vara frihetens
väktare saml å andra sidan som en borg omgifva
konungamakten, göra den af folket vördad och älskad ocb
följaktligen förvarad mol alla sjelfsvåldets intrång. De fyra sista
åren af Fredrik l:s regering voro ett bevis huru det borde
gä. Under flera års fortsättning af denna styrelse hade
ändtligen partierna slocknat och fribeten fält stadga.
Ehuru I7à>2 års riksdagsbeslut bekräftat Rådets
yrkande enligt Regeringsformen, alt Konungen nu som förut skulle
i vissa fall ovilkorligen följa Rådets pluralitet, fann T. dock
vid sin återkomst, hösten I7Ö5, frågan åter invecklad.
Märkligt nog bade genom de närvarande Rådens lämpa eller
eftergifvenhet denna tvist blifvit liksom söfd; men under T:s
när<-värö upplifvades den nu till den grad, att Konungen
vägrade underskrifva hvad ban ej sjelf beslutat.
T. skref nu åter en dcduction öfver ämnet, "hvarigenom
saken salles i sitt fulla ljus", skrifver Ehrenheim.
Öfvertygelse, ed, lagens klara mening och omsorgen att undvika,
ansvar hos Ständerna dicterade detta betänkande: "Vore jag
i samvetet öfvertygad, att min frihet vore för mycket o-
*) "Les protocols du Senat fournirent des exemples oü j’ni
sa-erifié mon sentiment, peut étre avec trop de facilité, mais toujours
Hans 1’intention du bien public; et la posterité jugera si je n’aurois
pas mieax fnit d’adherer à mes idées."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
