Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Thorild, Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T o o a t l » , Thomat.
205
vändighet i stora stader, att hafva Auctorer; liksom Gull’
dragare, Brodeurer m. m. Men detta allt är luxe: som, för
en fattig nation, lätt kan bli öfverdrifven. — Min Herre
påtänker flera verk. Men hur gick det med den der
öfversättningen: Ossian? Tacitus? De första löftena, vore kanhända
bäst att uppfylla först. Men att skrifva om Äktenskap,
afrnder jag alldeles. Ett sådant verk borde afgöras endast
med några kopparstick. — Lycka till, att nu hafva utvalt
Orpheus! Sannerligen var Hercules förmycket heterogen
lor en liten karl. — Om ’"Syndafloden",
"National-Försam-lingen", bra: min hvad "våra efterkommande få se", vet
ingen af oss begge. — Skulle någon viss vara utrest, för att
hjelpa Kungen i Frankrike: så torde Herr Thorild,
kanhända, snart resa efter för alt hjelpa National-Församlingen.
Men till ingendera utlemnar jag gerna resepenningar. Först
må vi se, med livad säkerhet vi få behålla M. 11. hemma. —
Det gjorde alltid godt, att bese England: det första folk i
verlden, fastän de icke antogo min Herres predikningar."
Th. svarade: "Det jag begärde var ett Nej så fritt som
ett Ja. ... Men, M. N. Herre! Denna apostropheringen till
Auctorer, är mycket för lättsinnig. Jag är viss på, att med
herrskapsrätten öfver tio Dahla-gods kunde M. N. Herre
ändock icke göra sitt land den tjenst, som med sina idéer;
om dessa vore väl publika. Och enhvar Herre i Europa
skulle än i dag vara blott en best öfver andra bestar, om
ej de män varit, som kunnat uppoffra sin borgerliga
fromma, för den allmänna Sällhetens så gudomliga hopp!
En enda Ijungande tanke af en enda heroisk Auctor har
gjort verlden större tjenst, än Kungars hundrade segrar."
Tham förblef orubbad i sin praktiska philosophi.
Sedan han anmärkt, att "när M. H. reste till England, var
Engelsmannen den första nation: nu är han den sista" — fortfor
han: "Ingen "Ijungande tanke" eller "helig sanning" (hvarpå
M. H. yrkar), af mig eller andra, värderar jag öfver de
landsvägar jag nyss fullbordat och de byar jag ombygger.
Allting är Physik. Jag menar nämligen, att alla
speculations-tankar eller "sanningar" böra leda dit: till fasta, påtagliga
ändamål. Hundrade speculations-propositioner i Euclides leda
oss till Hypotenusa; till Jordmätningar. Astronomiska
insigter, till Seglatiou. Chemiska experimenter, till Ekonomi,
Metallarbeten, Medicin. Delta är vetenskap: det bevisar
sig hafva e!t verkligt innehåll; det gifver oss föda, kläder,
helsa, beqvämligheter. Men hvad vill M. H. med sina
Moraliska, Melapbysiska, Theologiska tankar och sanningar?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
