Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Tollstadius, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248 t ’
Tollstadius, Erik.
söker Honom med allt själens och hjertats innersta begär,
på lif och död, för tid och evighet, med öfning i försakelse
af sig sjelf och verlden, af all egen vilja, allt eget sinne,
allt eget rad, all egen mening, vid medvetet ansvar af evig
fördömelse, vid val af evig räddning till evig salighet, och
insedd fara af förstockelse till evig död. Det är ock bär,
som de rätt redligt uppväckta själar lära behofvet af
korsets skärseld till rening ifrån all syndens smitta för
infödel-sen i Gud att varda ett lif med Honom; ty endast rena
hjertan kunna se Gud och bära vittne om Honom. Sådant och
Lvad inga ord i jordens tungomål kunna uttala, men hvad
de erfarne igenkänna på de erfarnes ord, som Guds Ande
gifvit, var Tullstadii väckelse, såsom hans sednare bana
klart utvisar. Det är med sädana menniskor, som Gud med
Christus och Cbristus i sina lemmar nedstiger till tiden och
besöker jorden; med sådana Han är närvarande i sina
trognas församling alla dagar intill dagarnas ända; med sådana,
som Himmelriket ock ibland oss kommer hardt när,
Sn i dag, enligt Jesu ord.
Om något synnerligt, personligt egei och utmärkande
i Toll stud ii första väckelse ege vi ingen kunskap. Han bade
hittills på studiernas bana, hvilka, som bekant är, räkna
sina egentliga anor från det profana Grekland och Rom,
med en redlig själ inhemtat all den christianiserade hedendom
och paganiserade christcndoin, som på den vankas. Han
bade trälat uppföre på den backiga väg, som öde och
nödvändighet, om ock icke Gud, som Fader, förelagt den
fromma preslcandidaten i vår kyrka och de fleste andra, med
undantag af dem, som derigenom, så vidt vi vete, icke äro
bättre, utan sämre. Denna väg är, ty värr, icke
Sernba-bels slättmark, icke den gode Guds Andes jemna
väg, hvarom David beder. Vill man erkänna sanningen ocb
Guds ord, sà måste man medgifva, att ock Tollstadius nu
hade tagit "vedertecknet på sin hand och i sitt anlete, titan
hvilket ingen tillåtes att köpa eller sälja", Upp.B. 15: IG, 17*).
*) Studier äro den största skatt för tiden, ädlare än guld och all
jordisk rikedom; men såsom i sin grund endast naturkunnighet och
menniskokännedom i egenhet, kunna de sammanbo lika väl med Gods
iieiidskap, som med Hans vänskap. Endast i absolut underdånighet
under Guds Ande tjena de Gud. Ingen kan lära af dem om Guds
ilike. Sådant läres/ allena i Christo genom Guds Ande. Derföre
valde Christus Apostlar bland olärda och lackade Fadren, att Han
fördolt det föröde vise, men uppenbarat det för de enfaldige, det
vill ej säga de dumma, utan de okoustlide.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
