Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Troilius, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Troiliui, Samuel.
307
het", att han utan vidare prof och ansökning — likväl först
tvà ar derefter — kallades till Docens i Grek. och
Romerska litteraturen. Detta är desto märkvärdigare, som han
aldrig tog Magistergraden och är, oss veterligen, utom A.
Rydelius, den ende som utan detta vilkor bestigit svenska
kyrkans högsta höjder. Nämnde disp., på hvilken han
arbetat fem ar, säges ha varit "anstruken med en magnetisk
kraft, som drog till honom förmännernas gunst ocb förtro*
ende, högaktning hos jemnårige" m. ra. Såsom Docens
underviste han med flit och framgång en talrik ungdom och
hade det nöjet "att ifrån sig slappa flera käcka lärjungar."
Men huru stor lycka han ock ofelbart hade kunnat göra vid
Akademien, blef dock den akademiska stugan honom för
trång, då hågen af oemotståndlig kraft drogs till
prediko-embetct. På sin dödssäng hade fadren tvenne år förut talat
med honom om bans blifvande vitæ genus. Då ban yttrade,
att hans val vägde mellan Akademien och den vag fadren
gått, svarade denne, att troligen intetdera komme att ske,
utan han hade att vänta sig kallelse till K. Hofvet,
tillönskande honom nåd och kraft att der redligen arbeta i ordet
och lärdomen. Den döende fadrens ord voro för honom
betydelsefulla, såsom en vink, den ban troget följde — ocb
bann målet. Han reste således till Stockholm 1736 och
erhöll af H. Exc. Riksrådet Th. Bjelke kallelse till
prediko-embetet. Detta skedde i October. Den 18 Nov. s. å.
prestvigdes han i Vesterås Domkyrka till följe af den kallelsen.
Det var en ordinatio ominosa. Det säges dervid hafva händt,
att sångaren af misstag upptagit psalmen "för en arfprins",
hvilket gaf Biskop Kalsenius anledning att spörja honom:
"Ni vill väl icke blifva Biskop här medan jag lefver."
Några veckor derefter d. 7 Dec. förordnades han att vara E.
O. Predikant vid Lifdrabant-corpsen, och uppvaktade vid
K. Hofvet i lika tour med de Ordin. K. Hofpredikanterne,
hvilket företräde i början för dess ovanligbets skull väckte
någon betänklighet hos Öfverhofpredikanten. Den 22 April
1740 blef han Ord. Hofpredikant ocb ehuru den yngste autogs
han följande året till DD. MM:s bigtfader. Ryktet om hans
utmärkta embetsgåfvor hade spridt sig vida omkring.
Carlskrona stadsförsamling kallade honom sistnämnde år till
pastoratet och Amiralitets-superintendentien; Domcapitlet i Lund
hade redan utfärdat för honom missiv alt der profpredika,
då han fick DD. MM:s nådiga befallning att derifrån afstå.
Snart derefter erhöll han en lika kallelse från Boräsboarne
att vara deras Kyrkoherde. Men denna kunde han desto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
