Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Troilius, Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T n ti i l i v s, Samuel.
311
|jagten upphörde, upphörde bexväsendet snart af sig sjelft
(jfr Marezoll, Dus gem. deutsche Criminalrecht. Leipz. 1847
s. 577), men alt det underhölls och utgick från de 8. k.
Vaktstugorne, der qvinnornas fantasi uppspelades genom
allehanda spökelsehistorier, hvarmed de fördrefvo nätterna, är
lika sS visst. Emellertid hafva, såsom man här hoppas,
trolldomsoredorna och ransakningarna nått sitt slut i Sverige,
om ock med deras slut sammanhängde början till ett annat
ondt, Swedenborgianismens födelse. Att befordra detta slut
bade ej legat utom en christen Biskops pligter. T.
befordrade det ock, men på ett sätt, som icke länder honom till
synnerlig heder. Trollprocessprotokollerna gå ifrån 1757—
1765. De börja med en förklaring af Landshöfd. i Fahlun,
infordrad af Hofrätten, hvarföre ban lösgifvit
trolldomsfolket ur arresten. Det ärende, som sålunda af Hofrätten
åtcr-upplifvades, fick fart genom Biskopens nitälskan. Vi få här
göra bekantskap med en "Erik-Jansenismus", i flera delar
likartad med den, som i våra dagar gjort så myckcn oro.
En Erik Jansson (kallas stundom Johansson) hade vid
Biskopens generalvisitation i Ähls socken d. 11 Juli 1757
med sina berättelser om en hop trollqvinnor satt Biskopen
myror i hufvudet, och föranledde efter general visitationen,
att en gencralinquisition anställdes med de arma
qvinno-varelserna. Biskopen förhörde Erik och fann af hans
osammanhängande tal att bela berättelsen om besök på
Korpbcrgs-backen, kreaturens förtrollande m. m. var af honom
"uppdiktad osanning." Icke destomindre tar Biskopen de
anklagade qvinnorna i förhör. Deri kunde han anses hafva följt
sin biskopliga pligt. Men icke så, då ban, ehuru, såsom
det vill synas, redan öfvertygad om deras oskuld, lät hafva
in dem "gemensamt i församlingens presters närvaro" och
föreställde dem, "för att pröfva deras contenance, om de
inför Gud funno sig så frie, att de då Gud till ära oeh till
bevis af deras oskuld ville tillika med honom bedja, att om
de på något sätt vore skyldige, Gud då ville låta dem blifva
så gråe i synen, som gossen Erik sagt (sig sett dem i
hex-dansen) grå, mörke och stygge; i hvilken bön de då alle
med Biskopen instämt." Deremot instämde de icke, då
Biskopen derpå sporde dem om de ville att gossen Erik skulle
lagligen tilltalas för det rykte ban om dem utspridt. De
voro nöjda om han inför Kyrkoherden toge sina ord
tillbaka; föröfrigt förklarade de farhåga att gossen genom
sakens ytterligare beifran kunde blifva olycklig, hvilket de
för ingen del ville. Man väntar att höra en försoningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
