Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Trozelius, Claes Bliechert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tkozulius, Claes Bliechert. !>r>9
skulle ganska lätt kunna både upplösas och bringas till
äfven så stor nytta för det allmänna, som snart man blefve
förvissad om det sednares riktighet. Månne alla
Abricose-träd och frukter ega sin upprinnelse af ympniug och
således hafva saknats i paradiset, emedan de icke fortplantas af
kärnan uti frukten, som borde innehålla deras naturliga frö?
Ty om jag sätter en Abricose-kärna, får jag deraf ett
Mo-rell-träd. Hvad förvandtskap är emellan Abricoser och
Mo-reller? De äro skiljaktiga till blad, trädets structur och
frukt. Voro nu Virginska försöket rigtigt, kunde med all
liknelse till sanning slutas att uti Abricose-kärnan låge
innanför Morellträdet embryo af Abricoscträdet fördolt,
färdigt att utredas, så framt det förra genom någon
våde-lig händelse i västen hindrades och komme att vissna.
Thetta allt kan ju gä för sig, utan att genom förhastande
statuera en generationen) æ<juivocam, som allena är orimlig.
Och äro val de ibland våra störste lärde, en Perrault, en
Sturm, som utan all misstanka af kätteri med sina
gissningar gått mycket längre, då de påstått alla embryones
plantarum vara lika ocb all skiljaktighet uti slagen endast
härröra af deras särskilda utredning? Åtminstone kan deras
sats icke antagas, utan att det så måste vara, hvilket aldrig
har förekommit någon naturkunnig omöjligt eller utan
sanningslika skäl antaget. Och skulle några s. k. principia
bo-tanica vara häremot, lärer fuller intet annat råd vara än att
rätta dem efter erfarenheten, såsom de der hvarken äro diet a
classica eller loci communes och således under nyssnämnde
domstol höra.
Således lärer ej Mag. Trozelius taga till misstycke, om
jag i mina tankar gifver företrädet åt* de berömlige mäns
arbeten, som jag satt på förslag, framför hans vid detta
tillfälle utgifna Theses, emedan de förra äro på god grund
hyggde, väl utarbetade och isynnerhet icke under
excoin-municationstvång påtruga någon sina meningar. Man
erhin-drar sig nog Gopernici och Gallilæi öden och i sednare
tider den namnkunnige Baron Wollfs Spatzcrresa (sic) till
Marpurg; och kan intet vara eflertänkeligarc vid en
Acade-mia än att onödigtvis inblanda Guds ords myndighet, att
dermed vilja hämma det menskliga förnuftet och dess drift
uti sådana tings utspanande, som till dess skärskådande af
Allmagten öfverlemnade äro.
Hvad likhet eller skillnad i åren som kan vara mellan
Hr Mag. Tr. och hans coinpetitores, är mig icke genom
nå-gou förordning anbefaldt att vid förslagets upprättande göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
