Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wannquist, Olof af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/ Wärnqvist, Olof af.
70
underståthållare. Mången har ock ansett denna befordran —
ined deraf uppkommande missbelåtenhet och ett mera
stillasittande lif — såsom en spik 1 W.-s likkista. — Han tillhörde
såsom polischef den gamla skolan, som ej skydde att bruka
käppen och stundom gick nog summariskt (ill väga, utan att
särdeles bekymra sig om formerna; men alla, äfven hans
båttre vedersakare, erkände att hau aldrig var kitslig och 1
allmänhet gick till väga med en nrskiljning och opartiskhet,
som öfverskylde godtyckligheten. Mån om sina underlydande
och deras bästa, så högres som lägres, kunde hau dock
ej lida någon sniken sporteljagt; ntan lät gerna varningar
föregå bötfällnlng i alla ordningsmål. Barsk och sträng vid
raosakniogar, stämdes han dock alltid till välvilja af eo
öppen och ärlig bekännelse, ja var i sådana fall någon gång
kanske nog mycket vek och benägen att mildra. Detta kända
förhållande, samt hans trygga hållning och ej sällan
lyckliga infall, gjorde honom af Stockholms menighet mera
älskad, än man af hans sedvanliga stränghet sknlle kunnat
förmoda. — Vid brott emot allmän ordning, hvilka
antagligen härrörde icke af öfverläggning, illvilja och dålig
karakter, ulan af öfverilning, lättsinne och i ett upprymdt
ögonblick; sökte W. vanligtvis, helst om den brottslige hastade
att sjelf anmäla och ärligt erkänna förhållandet, innan rapport
hann inkomma, alt hjelpa vederbörande från de värsta
följderna. Så minnas vi oss hafva hört af ett par i saken
del-aktlge, huru, vid ett nattligt uppträde vid återvändandet sent
en afton från ett utvärdshus, några unge män i hetta så
förgått sig, specielt emot polisen, att ett par blefvo häktade
och knnnat fällas för urbota brott. En af sällskapet och
den som minst deltagit i uppträdet, hastade då midt i natten
till W., och lyckades, efter hvarjehanda äfventyr och sedan
lian måst taga sin reträtt på ett plank undan en ilsken
gårdshund, hvars skall väckte W., att få ett samtal med denne
och berätta förhållandet. Sedan W. i bistra ordalag
framhållit det oförsvarliga och straffbara i tilltaget, gaf han dock
ilen nnge mannen en ordre hvarigenom de häktade
kamraterna utslnppo ur häktet, på vilkor att tidigt följande
morgoa, tillsammans med de förfördelade inställa sig hos VV. Här
vankades en skarp lexa: vederbörande fingo göra afbön och
rikligen godtgöra de förolämpade, samt lemna en summa,
som motsvarade bötesbeloppet, till någon välgörenhetsanstalt;
nen de sluppo åtal och en dom, som skulle förstört hela
deras framtid. Vi hafva hört flera dylika drag af W. Han
var ock fri från all småaktighet, all hämdlystnad och sni-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
