Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vastovius, Joannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
VaSTOVIUS, Joannes.
I dedicatlonen till K. Sigismund iugår eu kyrkhistorlsk
skiagraphi. Vid teckningen af tiedendomen rådfrågas
folktron. Här finnas ej namnen på Eddans afgndar Uller, Forsete
Snotra, Gna o. d.; men deremot förklaras folket före
Christen-domens inträde ha trott på öfvergudarue Odin, Thor och Frej
— Freja, samt på undergudar Maran, Necken, Jungfrun 1
BJåkuJla, Skogsjungrrnn, gastar, elfvor o. d. Han gör
skogg-teckningen af hedendomen stark och ställer derjemte i desto
högre belysning de äldste Christne i Sverige, som, i brinnande
nitälskau för ett bättre, offrade lugn, egendom, ja lif, för
att bryta mörkret och införa ljuset. Men vid öfvergången
till reformationstiden målar han åter med svarta fàrgor.
"Den store Luther" hade sjeir sagt i siu postilla T. IV. fol.
319 qvanto es improbior, tanto es Deo propinqnior. Ehnrn
Luther dermed lärde, att i den mån man kände sin synd,
stod man förbarmaren nära, hade V. lärt af sina skolmästare,
att Luther påstått, det menniskan blef Gud kärare i den måa
hon var en på brott fruktsam person. Reformationen hade,
förklarar han, nedbrutit tempel, då katbolicismen dem byggt,
inrättat den gamla Akademien till en fästningsbyggnad o. d.
Plato hade som hedning begripit att inrymma religionen
yppersta platsen i ett samhälle, och Isokrates förklarat, att
religionens bestånd var också ett samhälles; men
Reformationen hade inrymt seknlarfrågorna yppersta rangen och i
dess spår hade man snart ett sekel sett uppror, krig ocb
rikssöndringar allena.
Helgonsagaus framställning är enkel som Sturlesons
hjel-tesaga. T. ex.;
"Heriger
lefde år Christi 840
då Gregorius IV var påfve, Ludvig I kejsare, Olof knng.
Heriger eller Erie, Ståthållare ocb Kunglig Rådsherre i
staden Birka, var en af de första, hvilka Ansgarius
omvände till Christen tro och renade genom det heliga dopet;
cn berömlig man, hvilken, lik en annan Sebastian, under
rid-darskruden dolde en Christi krigsman. Han ändrade sitt eget
hus till eu kyrka och förkunnade der Christum. Fyllande en
Apostels kall blef han ärofullt namnkuunlg genom rykte om
ypperliga egenskaper för alla efterkommande. Sedan Gods
ords predikauter geuom afgudadyrkande hedningars raseri
förjagats, uppehöll han ensam Christendomen under 7 år och
vann den så stora nåden af tro, att han församlade åt
Cbri-stus många tusen hedningar ger/om sina unders makt och sin
lärdoms användande."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
