- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 22. Wachenfelt-Wässelius /
113

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Wattrang, Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

113

5. YVATTRANG, GUSTAF.

Son af Arclilatcr Zach. W. (mo 2) född 165*. Fick sä
god underbyggnad 1 stndier uuder siu ungdom, att han sedan
fann ett nöje i bela sitt lif att öka de inbemtade
kunskaperna. Beckstadius kände att han var "särdeles väl hemma 1
Cartesil philosophi" och slutade att han äfveu måste ha egt
mathematiska Insigter, emedan han annars ej kunnat hinna
långt i den nämnde philosopöien och andre "uyares lärda
skrifter." Wattrang ingick vid sjöstaten, der han 1695
redan var Commendeur-Capitaine, när han genom ett
tapperhetsprof, likt det, som gifvit Palander stor namukunnighet,
ådrog sig sina samtidas synnerligen hedrande
uppmärksamhet, ehuru de flesta sjömän nu torde erkäuna, att de icke .
ens veta, att en Wattrang hurit Flottaus uniform. Krigaren
lefver för äran och minnet, men det beror ganska mycket på
pennförarfle, huruvida han hinner sitt mål.

Så har Fryxell funnit att Danska Ministern Bille
Lux-dorph 1695 berättade för siu kung:

En rencontre har förefallit mellan en Svensk
Commea-deur och en Engelsk fregatt. Engelsmannen sköt två skott
för att obligera Svensken att stryka sitt toppsegel, och, då
ban det ej ville, sköt han det tredje skottet tvärt igeuom
skeppet, hvarpå den Svenske lade honom så uära om bord,
att der kunde noggrant höras hvad de talte på begge
skeppen, och redde honom till 1 en ond tid, så att Engelsmannen
måste efter 3 timmars fäktning, från kl. 6 till 9, retirera
sig; seende att den svenske var sufficent nog. Detta
berättade en fransos af anseende, attacherad hos Grefve D’Avaux,
för franske Ministern 1 Stockholm. Den svenske
Commen-denren Wattrang ingaf sin relation till sin Kung, deri han
nämnde, att han först sände sin Lieutenant att underrätta
Engländaren, att hau alldeles icke kunde eller ville stryka för
honom. Det var ej fråga om annat än strykningen. Presten
Robinsson, Engelska sändebudets secreterare och prest, gick
till Grefve Bengt Oxenstjerna och gjorde undskyllniug,
sägande, att den Engelske Kaptenen var en ung narr, som
intet visste hvad han gjorde. — Genom dylika mandomsprof
af Svenska sjömännen lärde Engelsmännen att respectera
svenska flottan som en jemnlike t rang, ehuru — flos fnit ille
cadnctts.

biogr. lbx. XXII. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:31:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/22/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free