Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wedel, Hans Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
Wedel, Hans Andersson. 118
sin lärjunge, trogen Herr Jörgen Brahes Instractioner att
blott lära den nnge ädlingen sådant, som knnde bereda
honom att blifva "eu stor lagkarl och minister." W. blef
Magister i Wittenberg 1505. Kongl. Hofpredikant 1568, Kanik
i Ribe 1580, K. Historiograph s. å. Entledigades från
Ka-nikdömet och historiograph-embetet 1595, men återfick
beggedera. Död 1616. Gift uied ho Maria Svaniug, K.
Historio-grapben H. Svaoings dotter. 2:0 Mätte, hvars fader var
Bisk. Hans Laugeson i Ribe, och hvars moder var
reformatorn Tausens dotter. Deune A. Wedel, som på latinska
språket kallade sig Vellejns, utgaf Ad. Brem. Hist. Eccles.,
Gata lögas Archiepiscopor. Bremensinm & Hambnrgensium, den
danske kröriike som Saxo Graminaticns skref, af latinet ndsæt
og forbedret (deri han angaf hvad som väl dittills varit och
en lång tid derefter fortfor att blifva de lärdas mening
rörande läget -af Ansgarii Birca, att det nemligen var
hamnstaden vid Kalmar), Et. hnndrede ud va Ig te Danske Viser,
hvartill Drottning Sophia uppmanade Wedel, då bon 1586
träffade honom hos haus förste lärjunge T. Brahe på
Uranienborg, hvarvid, enligt Ludv. Helveg i den Danske
Kirkes-Hislorie, W. använde "sin sedvanlige Flid og
Omhyggelig-hed" — ett arbete, som blef "Begyudelseu og Stammen" för
alla följande Samlingar. Han har ock skrifvit en psalm 1
Haus Thomæi psalmbok samt verser öfver alla danska
konungarne från Dan I till Fredrik II, hvilka invirkades med
guld och silfver i deu stora salen vid Cronoborg (Beckers
hist. Museum 1: 1 p. 65). 27 orig. eller öfversatta
skrifters utgifvande var ett ej ringa bidrag till 16:de seklets
litterära uppodling. Sedan Wedels tid lär ingen skrifvit i ett
liktal öfver eu person, som efterlemnade ett betalande
sterb-hus, så osmiokad sanning: som den, hvilken han skref öfver
sin för öfrigt mycket älskade Konung, Fredrik II, i det
tryckta liktalet: "Man meuer vel, at dersom H. IV. knnde
haft Aarsag for fremmeude Fyrsters og udlæudiske Legalers
og andre siue gode Mænds daglige Omgjængelse, at holde sig
fra den almiudlig skadlige Drick, som nu över al Verlden
iblaudt Fyrster, Adel og den menige Maud alt for meget
gjæugs er, at haus Naade kunde levet mången god Dag
læu-ger. Men detle er uu forgjæves at disputere om. Döden vil
have en Aarsag." Då varande folkseder rättfärdigade denna
öppenhjerlighet, ty Baden gissar nogsamt rätt, när han i
berusning söker grunden till uppträdet vid nämnde Kougl.
begrafning, utfördt af det afsatta Riksrådet Jacob Ulfeld (Corfitz
fader), som framgick till likkistan och bannade den döde Ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
