Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Westfal, Johan von - 1. Westgöte, Arvid Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WBSTGÖTB, Arvid Gustafsson,
147
predikstol, altartafla, samt "alla öfriga en kyrkas skrudar ocli
prydelser, dyra ocli kostbara."
Med honom utslocknade detta namn, som då i 400 år
synes i oafbruten följd träffats i vårt fädernesland.
Vi må härvid erkänna vår okunnighet, om Arnold
Westphal, som blef Philos. Magister 1 Leipzig, sedan Decret. Doct.
i Erfurt, Professor i Jnr. Fac. och Hector Acad. i Leipzig,
slutligen död 1406 som Biskop i Lübeck, varit af den
Stockholmska Borgmästareslägten.
(Källor: Dipl. Dalec. — Dipl. Svec. — v. Sticrnm. Häfd. Miune och
Adelsmatr. — Jöchera Gol. Lex.)
—lf.
WESTGÖTE, ARVID, NILS ARVIDSSON, ANDERS,
GLAS ANDERSSON, LASSE.
1. WEST GÖTE, ARVID GUSTAFSSON.
I Konung Gustaf I:s hjeltesaga möta vi ej några
.lemningar, såsom i de sednare stora Konungarnes. Då Gustaf
Adolf omgafs af en Axel Oxenstjerna, en Jacob De la Gardie,
en Gustaf Horn, en Johan Banér; Gari Gustafafen
Torstensson, en Wittenberg, en Wrangel o. s. v.; så står Gustaf I
bland de förgätne Höfvidsmannen Läres Olofsson, Arvid
Westgöte, Nils Arvidsson, Peter Fredag o. d., just då han
grundlade det svenska Konungariket, brutet ur Unionens förbund,
om hvilket storverk efterverlden dock alltjemt talat med den
största benndran. Och när de sednare Konungarne ökade
Sveriges adel och högadel med sina trognaste tjenares
ättlingar, så känna vi knappt hvilka slägter Gustafs kämpar
tillhörde, och om högst få ätter på vårt Riddarhus Itunna vi
säga, att deras slumfader uppträdde med Konungariket i
Gustaf Erikssons tid. Var det af politik eller tillfälligtvis
den gamle Gustaf (og alljemt dem, han fann skickligast,
nian hänseende till deras fäders förtjenster af hans
upphöjelse och af Sveriges bildande till ett särskildt sjelfständigt
Konungarike? Ingick också i den politiken förkärlek för
sådane, som fingo honom att tacka för sin upphöjelse, helst de
ej så lätt kunde, likt Ture Jönsson, kasta om och då vara
starka genom sina sJägtförbindelser? Emellertid är skäl att
lemna uppmärksamhet åt detta så egna förhållande.
Svenska Akademien har i de årliga minnestalen under nära 70
ar haft en enda minnespenning åt Gnstaf I:s män — den äf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
