Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Westgöte, Arvid Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Westgöte, Arvid, Gustafsson. 151
1521. Men lnoui årets slnt har Strinnholm funnit honom
jemte "brödren" Höfvidsmannen Nils Arvidsson och
Henrik Jönsson till Haga samt Nils Arvidssons bröder Bengt
fullfölja befrielsekriget i Finlaud. Framför Åbo slott lade
sig, enligt Strinnholm, Arvid Westgöte med sin krigsmakt
den 24 Nov., ehuru Tegel blott der nämner Nils och Bengt
Arvidssöner. Svenskarne måste dock draga sig till Sverige
åter den gången. A. W. synes derpå åter vid Kalmar,
utnämd till Konungens fogde på slottet, neml. att tillträda då
det eröfrats. Härvid biträdde R. R. Peder Hansson af
Wal-stad (af Forstenaslägten); men sedan Kalmar 4:de dag pingst
1523 eröfrats, intog Arvid hela Öland. Han blef sedau
Slottslofven på Stegeborg 1525. Då Gustaf åter, efter B. v.
Melens förräderi, blifvit Herre öfver Kalmar slott, antvardade
han det med Kalmar län i Arvids häuder och drog åter till
Upland. K. Gustaf hade då äfven ett skäl att belöna Arvid,
derför att denne skjntits genom låret af en gammal skytt,
hvilken niåttade efter K. Gustaf. Först afviste Arvid
Amiral Norrhys skeppshöfding Severin Brno, inen när Brun kora
åter, blef han dödad. Vid den tiden ansågs Arvid W. kunna
deltaga, näst några Biskopar och Rikets Marsk, i
betalningen af Lübska gälden. Han räknas i taxeringslängden bland
Sinåländningarne, nämnd näst efter Biskop Ingemar och Thure
Trolle. Var det som rik frelseman, rik ofrelse eller såsora
innehafvare af stor förläning i Kalmar, eller af stort nit,
han deltog §å märkligt i denna skattgifning?
Till prof på brefvexlingen mellan Biskop Brask ocli
Arvid, må (i sammandrag) anföras, det Brask skref till svar
från Madesjö julafton 1526 på Arvids bref om Herr Läres
af Böda (en prest): "Det J ursäktat, är det minsta i allt
det jag har emot Herr Läres. Så har Herr Olor i Asby
(en annan prest) skamligt beljugit sin Biskop på heder och
ära. Derom har en min fadder (Vetter, frände) mig
tillskrifva J lofvade oss att edra fogdar på Öland ej skulle befatta
sig med kyrkans saker. Deu tvegifta karlen på Gland hade
bannlysts. Låt ej partiet i Arby, som gjort hemgång i
Ljungby, bli onäpst. Tag borgen ar borgaren Matts för
hans skändeliga tal emot oss" (Haudl. rör. Skand. XIV. p.
87 f.). 1526 d. 12 Juli skref Biskopen till Arvids hustru,
"sin k. Vedder och besynnerlige gode vän", att bon ville förmå
Arvid att ej göra öfvervåld mot Biskopen, soui aktade
honom som en god granne, bad helsa gudsonen och alla de k.
barnen; men till Ture Jönsson skrefs, att Arvid grep prester
och prostar, röfvade biskopsvännernas hästar, lät hustrur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
