Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Widebeck, Enevald - Widman, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WiDMAN, Johan.
175
1692, tr. i Jonk. 1693, kallad the Gudfruktigas passeport eller säkra
rescpass genom nöd och döil till himmelsfröjd och evigt lif.
(Källor: v. Döbelns Hist. Acad. Lund. Sect. III. p. 303. — Lindfara
Hist. Acad. Lund. P. II. p. Tt. — Rogbergs Sm&l. Beskr. — Ny Smil.
ßeskr. — Leet. J. Hallenborga Rect. progr. 1760 (Domprost-serie). —
Ståhle Lunda professorer. — Bexells Bidrag till Riksd. hist. —
Wallqvist Eccl. Samlingar. — Lidona och Marklins Dispp. Catal.)
-IV.
WIDMAN, JOHAN.
En af våra förgätne skalder från 17.de seklet må här
framställas inför efterverlden. De som brottades med vårt
hårda språk och vunno deröfver flera segrar, förtjena också
sin ära. En Johan Widman var son af Kyrkoherden i Alsike
Joh. Widman Alsicensis, hvilken Axel Oxenstjerna nnderstått
sig att år 1654 till Alsike rekommendera. Widman inkallas
derför till Domcapitlet och blifver tilltalad "för det han
hafver Inträngt sig till gället förmedelst Cancellarii befordring."
"Väl hade ban således den som svarade för honom Inför
menniskor; men inför Gnd skulle han svara, hvarför han
gått sina förmän, tvertemot juramentum, förbi." Han blef
dock sittande vid pastoratet och uppgifves hafva varit en
stor ordningsman, som hållit god kyrkotukt, väl vårdat de
fattige, vidmakthållit Herrans tempel och häfdat bostället.
Han dog 1680. I hans äktenskap med Lispetta Laurin
föddes Johan Widman, hvilken uppgifves hafva blifvit Kemnerer.
Sannolikt är han den Johan Widman, som kom från Upsala
Academi till Stockholm, der han snart blef anställd i ett
embetsverk, 1 sednare hälften af 1680-talet. Kongl. Rådet
Lindsköld nitälskade i den tiden för en svensk theaters
inrättande och svenska skådespels uppförande. Ännn 1684
utgaf han "De Svenska Amasoners välförtjenta lof"; men
derefter syntes lärjungar af P. Lagerlöf i Upsala öfvertaga
nämnde omsorg. En F. Th. Bergman, som 1689 resp. under
P. Lagerlöf om Echo, skref piecen Psyche, som nämnde år
nppfördes i Stockholm. Dan. Wallenius (se härofvan p. 49)
utgaf en Balett i 3 acter 1688, tillegnad Lindskiöid att på
baos namnsdag uppföras. Och 1689 utarbetade 3 unge män
ett Lyckopris på Konung Carls födelsedag, som trycktes på 6
"rk. Första öppningen är af en Isak Börk, andra af Johan
Widman, tredje af Göran Josuæ Törnqvist, som sedan
adlades med namnet Adelcrantz, se 1 B. p. 24, samt Sveriges
Sköna Litt. III: 490. Baletten "Lyckopris" tillskrifves
ensamt I. Börk (sedan Secretarius Narvensis) 1 Sv. Wltterh. af
Rammarsk. p. 101. Den härofvan 1 B. p. 24 nämnde follan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
