Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wijkman, Casper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wi jk man, Casper.
105
stadgarne (111 verksamt handhafvande upplifvade, förklarade
W. sig- vara af samma mening och att beslut knnde deri
fattas, utan att utvänta Erkebiskopens uppkomst I ståndet,
begärande tryckning af memorialet, på det allmänheten måtte
se att ståndet ej försummade att tänka på Gnds församling,
medan det som medborgare sörjde för riket. Då
Ofverhof-predikanten Grnnerns fann 1 memorialet, att ståndet
adresserade sig till Kongl. Hofvet framför andra församlingar,
anförde Wijkman sig önska, att Ingen ledamot 1 ståndet ville
omorda dess eget nit om religion. Prosten kände äfveu sitt
och kunde ej medge att det ej vore rättsligt. Ett hof som
älskade religion och dygd knnde ej misstycka att prester
gjorde sin skyldighet. Fordna gndfrnktiga konungar hade
mer älskat allvarsamma än tysta väktare.
Riksdagen 1769 flck Mössan Wijkman bil hemma. Vid
prcstmötet 1771 vann han plurallteten för ett förslag till
valsätt 1 erkestiftet, som Cousistoriuin sökte göra om intet.
Han hämnades genom ett "tryckt papper", som sändes
omkring under Consistorii sigill med placatet om klagodagen.
Önskas mera derom at t känna, kan åtskilligt läsas 1 Pants &
Låstboms Herdaminne 4 D. p. 277.
Vid 1771 års riksdag förfäktade W. att Prof.
Christiernin borde näpsas för sina utlåtelser om jordbrukarne, i likhet
med bondeståndets kraf. Det vore presteståndet ovärdigt att
uader namn af litteratur skydda ett sådant landtraänncus
förorättande. Då någon anmärkte, att han ej förvisso visste,
att Christiernin velat stöta bondeståndet, genmälte W. att ett
slikt urskuldande, då ett riksstånd fattat sitt beslut, vore
en anklagelse, det ett dylikt steg tagits utan säker och
behörig anledning. Detta, så tänkte väl Prosten, kunde väcka
tanken att maktegandc ständer kunna fela. Och detta var
hd en liæresls, liksom det är i katholicismen att tvifla på
Påfvens ofelbarhet. Wijkman försvarade den afsatte Lect.
Gottmark varmt, men flck motsägelse af Lect. Rogberg 1
Wexiö, då han föreslagit att föredraga en Lector i
Carls-crooa före en Lector vid något af rikets Gymnasier.
Gottmark hade t. o. in. varit lifdömd för skrifsättets brister 1 en
rättegång inför Öfveramiralitetsrätten. — Ett advertissement
kom, på W—ns förslag, att i Dagl. Alleh. införas, förrän
Justl-tlecanzleren ansöktes i anledning af en tidningsartikel om
"tidens gängse fritänkeri", hvilken innehöll en anglfvelse som
kastade skugga på ståndet. En Comministrarnes riksdagsman
från Wexiö stift, Kempff, hade hos en Kammarherre Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
