Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Wijkman, Sven Caspersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wi jk man, Sven Caspersson.
109
Kalsenlanus 1795. Prost öfver sitt prebende Hagby 1796.
Theol. Doct. 1800? å Domprostförslag uppförd 1 Upsala 1804
och 1806. Å Erkeblsk. förslag uppförd af Erkestiftet vid
U. v. Trolls död. Kyrkoherde 1 Simtuna 1805. L. N. O.
1809. Contractsprost 1811. Uppförd å andra rummet af
förslaget till Biskop på Gottland 1813. Bivistade kröningen 1
Norge såsom en af prestståndets deputerade 1818. Led. af Wet.
samh. 1 Trondhiem s. å. Domprost 1 Westerås 1819,
tillträdde 1821. Biskop 1 Westerås 1825. C. N. 0.1829. Död
dea 9 Febr. 1839, af slag. Den varsamme D:r Munktell
yttrar i Westerås stifts Herdaminnen: "Under Wijkmans tid
var 1 Westerås Intet prestmöte. Predikade vid jubilæum*)
1824, men biföll ej Glerl begäran, att predikan inåtte
tryckas. Ilade dock godt tillfälle, att äfven personligen blifva
känd af många i stiftet, hvilket, jemte ett nedlåtande och
fägnesaint bemötande, hade sin verkan till snart förestående
Biskopsval. Då han vid så framskridande ålder antog
Bl-skopsem betet, var icke att vänta den lifliga verksamhet, som
han i friskare åldern visat, både såsom andelig man och
polilicus. Flera anstötar af gikt medgåfvo Icke mödosamma
färder, eller ansträngningar öfver det, som med lugn kunde
förrättas. Hau behöll dock sin munterhet och försakade
sällan i muntert sällskap den bekanta skålen för ungdomens
glädtighet inpå ålderdomen, med uttryck, som stundom väckte
ännu muntrare svar."
Det är ej svårt att här läsa "mellan raderna".
I Fants & Låstboms Herdaminne anföres, att en
samtida yttrat om Professor Kalsenianus Wijkman: "Gick
kanske aldrig tyngre steg, än upp i kathedern; var mest
skolsjuka Någon af Linnés blick in 1 verldsstyrelsen liar
anmärkt ett besynnerligt öde med Kalsenianska professionen.
Af den tvetydige And. Kalsenius, som behöfde ge sig annan
namnkunnighet, än den han vunnit i en tvegiftesfråga, blef
denna profession stiftad just för att bevara Lutherska läran
i vårt land oskärad af hvarje tids villomeningar. Blef så
denna lärostol först lemnad åt Nils Wallerius, som var "den
siste tcholaslikern", såsom sådan i^ sin tids smak sträfvande
att förvandla religionen fråu cn fråga om lif till en tvist om
bästa terminologien för en kunskap, alldeles fördjupande sig
i meiaphysik, Wolflansk eller Anti-Wolflansk, dock vida skild
’) Vill säga: Gymnasii seculariest, som kanske påtänktes uf dem, soin
ville skaffa den nye Domprosten nya bekantskaper innan
Biskopsledig-beten uppstod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
