Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wirsén, Carl Johan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259 Wirsén, Carl Johab af.
256
flottan detta förhindra, så måste hon öfvergifva sina oangripllga
positioner och lemna Svenska flottan tillfälle till fördelaktig
attaque. Då vi knnna beräkna’ att med lika fördel knnna
besegra den Norska, så må vi stanna dervid i -fordringar.
Meü dertill behöfdes ej blott skepp, utan ock tilldanadt raskt
sjöfolk. Sådant hade Norrmännen, hvilka dertill slogos för
sitt lands sjelfständighet, för det mesta uppfödda i
skärgården med sjövana. W. kräfde derför å sin Escadre
Bohusläns soldater, deremot iugen beväring. Hans förslag
stadnade vid 114 bevarade och 41 obevärade fartyg med 1 Chef,
3 Flaggadjutanter, 9 Brigad- eller Bataljonschefer, 28
Capi-tainer, 84 Subalterner, 28 Styrmän, 127 Artillerister, 55
Skeppare, 30 civile (Intendent, Läkare, Tygvaktare &c.),
1,538 Båtsmän, 624 Volontärer, 80 Skeppsgossar, 45
Timmermän, m. fl., s.-a 2,670; 28 Officerareaf landstaten, 112
Underofficerare, 6,412 Corporaler och Soldater, s:a 6,552. S:a
s:arum 9,222. — Då han efter detta förslag begärde blott
85 öppna och 12 däckade kanonslupar och 6 galerer, alla
med 24-pundig bestyckning, men de däckade kanonsluparne i
synnerhet kommo ait användas till kryssningar,
recognosce-ringar ocb bloqueringar, dervid galerer, så gagnelige vid
landstigningar, försvar af pass o. d., ej voro så säkert vid
en affär att påräkna, der man hade de öppna kanonsluparne att
samla till anfall eller försvar, så utgjorde den dervid
användbara styrkan blott 2/3 af den norska, så att man ej kunde
förklara hans fordran för stor. Följde så förslagets
detaljer.
W. blef Contre-Amiral d. 9 Aug. 1814, R. S. O. med St.
K. (2:dra kl.) s. d. (efter Krageröns och Fredrikstads eröfring).
Om han var ställd under högre befäl eller ej, gick, sade man,
allt lika till, ty den högre befälhafvaren hade alltid oinskränkt
förtroende till W—ns både vilja och förmåga. Han vann
detta förtroende ej blott för sin charakter och sina insigter,
utan ock för sin orubbliga sjelfbeherrskning. Hans Ingn i de
svåraste ögonblick var öfverraskande äfven för dem, som af
naturen hade större jemnmod än han. En gång nedslog åskan
1 den mast, invid hvilken lian hvilade jemte krutförrådet;
en annan gång sårade bonom en muskötkula, erter utseende
farligt. Men vid dylika tillfällen bibehöll han sitt
sinneslugn, sin tankes klarhet. Hos W. hade detta själslngn sin
grund till stor del i hans religiösa öfvertygelse ocb ch
ristliga sinnesskick. G. Wirsén yttrar: "C. W—ns expedition
till Norge 1814 är ntmärkt 1 flera afseenden. Dock, detta
ligger oss så nära. Derom må andra tala." Den som nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
