Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wirsén, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WinSeN, Gustaf Fredrik.
273
låg i b(ius stil en gedigenhet, soin i du dagar var sällspord.
Man räknade honom snart till v. Höpkens långt förut utdöda
Tacftanska scliola. I då gällaude akademiska talekonst skulle
egentligen Ingenting bestämdt sägas med de vackra ullrycken.
Han sade mer, äu uttrycken inneburo, angenämt eggande
läsarens själsverksaiDbet, för att uttänka detta mera, soin snillrikt
antydts. Det var allmänna rösten, som väckte de 17, att
inkalla "den illiterate" i Sv. Akademien, då hans vän Blom
lemnat sin stol.
Riksdagen 1823 började med de bekanta Anders
Danielssonska helsningstalen och fortgick i oppositionsbildningar, tills
man kunde sägas ega en opposition, åtminstone på Riddarhuset.
Presidenten i Statscontoret var en af de inäu, oppositionen
saknade i regeringen, ocb en af de herrar, som vid
Kronprinsens biläger fingo "blåa bandet1’.
Riksdagen slöt; ocb regeringen skulle nu, på riksdagens
uppmaning, blifva kraftfull. Wirsén inkallades i Statsrådet
d. 26 Oct. 1824. Till en yttrade Carl Johan, att han inkallat
W. för att bespara Statsrådcrna besväret att jemt gå till
honom för att rådfråga sig. Till en annan yttrades: "Nå,
jag har nu salt en ångmachin in på det gamla segelskeppet."
Och förutvarande Statsråder berättade utan afund dessa
yttranden. W. blef Grefve d. 11 Maj 1826 (mo 130), men
tog aldrig iutroduction, och invaldes i Sv. Akademien (d. 12
Juni s. å.) *). En ovanlig torka bragte många landtman det
året nära förtviflan. Wirsén begaf sig ut i landet, att böra
hvad förståndige jordbrukare ansågo styrelsen kunna till
nö-deus liudriug uträtta. Man anmärkte mångenstädes baus
insigtsfulla frågor, ocb träffande svar, då ban sjelf tillsports.
Resans ena mål var Höganäs Stenkolsverk. Der sågs hau
i flera dagar arbeta från morgon till seua aftonen. Han
skref med egen hand instrnctiouer för tjenstemännen.
Praktiska män af medelklassen, vande vid chefer som blott skrefvo
sina namn och desse oläsliga, förvånades öfver
conseljmed-lemmar af W—ns pregel. Och när ban återkommit till
rådsijordet, såg man författningar utkomma, öfvereusstäm-
’) Fä lorde grundligare bafva förberedt sig för inträdet i’ denna
Akademi, ehuru silkerligen tanken nä att bli en af de 18 derunder aldrig Hög
honom genom hufvudet. Han lärde sig t. ex. stafva svenska eller
svensk-akademiska, genom att läla sin maka diktera för sig ur denna Akademis
handlingar, hvarefter han rättade det skrifna med boken framför sig. Sä
voro många timmar nära i ni il 1 midnatten använda. Man erinras om
honom, som alla gängor afskrof Tliucydides, "för all bilda sin stil."
BIOGR, I,EX. XXH. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
