Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wirsén, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Win SK K, Gustaf Fredrik.
275
klassiska humanismen, deri Skj. igenkände Lindfors satser,
men der dessa nu flöto, som en smält malm, klart
genomtänkte och sjelfständigt solfrade, — ett mässterstycke af
försvarstal för sammanbindningen af den nyare tidsbildningen
med den antika, och när han slöt: "blott genier, sådane soin
E. 51:t, hvilka sällan gifvas åt ett tidehvarf, kunna undvara
denna inympning 1 forntidens cnltnr, för att fullt fatta,
åtminstone för att knuna öka sin egen tids; men jag
erkänner, att jag dagligen lider af medvetaudet om denna brist";
då slog Carl Johan in i samma ton, med hvilken W. slutat;
och latinets reträtt blef den gången väl betäckt,
mångenstädes ansedd som en seger för verklig kunskap i latin,
ehuru den illusoriska visligen till en ej ringa del
uppoffrades.
När G. Wirsén nu stod på höjdpunktea af sitt anseende,
ärad af konung och nation: när folk af alla samhällsklasser
under alla passande tider på dagen trängdes i hans förmak,
såsom fordom i Er. Lindskölds: när de som förut velat hålla
honom tillbaka från de förtjénta befordringarue, nu . ropade
på hans namn vid alla rimliga tillfällen, der en armt ande
ledamot behöfdes, särdeles då de sjelfva dervid önskade blifva
hedersledamöter: när de förnämste vetenskapliga och vittra
samfunden funno sig hedrade af hans namn: när afunden soin
bäst gjorde sina ursäkter, der den förut yttrat sitt
"missförstånd", sitt "misskännande"; — då sammanträdde i
September 1827 tjugofyra revisorer, tillsatte af 1823 års opposition,
hvilka slutligen fått till ordförande den "äkta
revolufions-makaren" — vi minnas Carl Xllhs uttryck om Georg
Adlersparre. Han återsågs i Stockholm, efter en lång
frånvaro, med blickar soin erinrade om allmänhetens nyfikenhet,
när han 1809 "tog in Westmanska huset." Ty sinneua voro
i en spänning, hvilkens like man sedan den nämnde tiden ej
förnummit, oin ock den nu blott på ytan, men visst ej på
djupet, kunde jemnföras med den nafionalharm, hvilkens
tolk Adlersparre blef efter Finlands förlust på stridsfältet.
I)et var den beryktade skeppshandeln, likväl enligt C. H.
Anckarsvärds uttryck i Revisionen d. 1 Öct. 1827, ej så
mycket slceppshandeln, såsom statsförvaltningsåtgärd, utan
sjelfva sättet, hvarpå den verkställts ("behandlingen"),
hvilken upprört nationalkänslan. Utom de i frågan personligt
eller egennyttigt intresserade fanns sannolikt i hela landet
ej någon medborgare med vaket nationalmedvetande, som för
sakens egen sknll ogillade, att Revisorerna, hvilka egde inom sig
de då främst utmärkta intelligenserna, här visade hvad wi rätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
