Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wirsén, Gustaf Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m
YVifisÉiV, Gustaf Fredrik.
all ro från mig; ske Gnds vilja 1 Jesn namn!";— Vittna
dessa rader om ett 1 lyckans solskimmer förtorkad! hjerta?
\V. var verkligen af naturen alltför rikt ntmstad, att
knnna nöjas med philosophi för djuren, såsom någon
träffande benämnde den då gängse otron. W. liade religiösa
bebor, t. o. ra. högre, än dem fränden Wallin med all sin
talekonst kunde tillfredsställa. Kyrkostyrelsens brister voro af
Statsrådet W. klarare iusedda, än kyrkostyrelsen anade. lian
gaf Erkebiskopen en gång en vink, som visade en.ej ringa
sjelfständighet med hänseende till den hlerarchiska
myndigheten, och som verkade elektriskt. I Daudcryd var en
Kyrkoherde L., som nästan söndagligen visade sig drucken i
emhetsutöfning, och hans hns var i djupaste sedliga förfall.
W. nämnde derom till C. von Rosenstein. Han lofvade bol.
Men då han från Häradsprosten flck ett oudskyllande
omdöme om Herr I.., lät han dervid bero. När ingen verkan
efter flera månader syntes af löftet, anmodade W. den
vidt-heryktade Pehr Nyman att den 2ti Söndagen efter Tref.
predika i Danderyd. Det bier en "dotnedagspredlkau" med
besked. Då ryktet derom hann Erkebiskopen, kom vice pastor
strax till den försupne Kyrkoherden. Om ställningen I
Dan-deryds d. v. paslorshus, se Fauts & Låstboms Herdaminne p.
240; "der lemnades fria tyglar åt all oerterrättelighet." Man
märke Domkapitelsstyrelsernas charakter, när ej ens ett
Statsråd kan mot dylikt skaffa bot, utan hjelp at — en
låsare-prest! Hum läuge får väl deremot en prest nitälska mot
ondt, hvilket anses kunua påräkna sympathier hos
Dom-capitlen, när de besvärade anklaga, rörräu Domcapitlet
tager uti sakeu mot nitälskaren? I detta hänseende var W.
en bestämd vedersakare al den svenska kyrkostyrelsen,
öfvertagande ej blott C. von Rosensteins lättsinniga sätt, alt
sköta sitt allvarsamma embete, med en hos W. ovanlig
öppenhjertighet.
Under sista sjukdomen hörde W. ingenting hellre än
ett kärnfriskt vittnesbörd om Jesus Christus, om Gnds lamm,
som bar verldens synder. Då en frände, som knude
frambära det vittnesbördet, kom och satte sig jemte honom, så
lifvades de matta själskrarterna på ett synbart sätt. Det
(rstatsnyüiga" i Christendomen var visserligen ej mäktigt alt
verka hvad soin här verkades hos en, som ej längre tviflade
om sin snara bortgång.
Franzén yttrade vid begrarningeu den 17 Dec. i
Kronprinsens örvervaro: "Wirséns anda hade genom eu
högre nåd, äu den som utdelar verldsliga företräden, redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
