Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV.9. Wrangel, Johan Mauritz (tillägg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297 Wrangel, Johan Mauritz,
ridna ryttare, 400 som kunde agera. Tände så fienden eld
på förstäderna, "då vinden låg mot staden, der ock en kyrka
började brinna." Men då Wrangel och Öfverste Wejer, som
var Commendant, sågo nti hvad fara de verserade, gingo de
med egna betjenter och drängar npp i kyrkans torn och
släckte elden, der ban börjat, innan han kunnat vidare sprida
sig. "Dermed räddades vi alle och bela staden, det ett
nådeverk af höjdeu var." Svenskarne hade af förstädernas
uppbränning gagn, ty utsigten blef friare, så att de kulide sig
bättre försvara. Följande dagen gjorde de ett utfall och slogo
140, utom dem som sårades. Men nu förskansade Polackarne
sig, så alt Svenskarne ej kunde dem något göra. Kom så
K. Johan Casimir med 30,000 man. Der voro nu 70,000.
Pingstdagen gjorde Svenskarne ett nytt utfall, då 200 föllo,
utom de sårade. Nu gjorde fienden en geueralstorm, då de
med brännvin gjort "la canaille", som först anföll, blindt
modig; men den lät sig dock hopetals ihjälskjuta. Följde så
Cavalleriet och Adlen; de tillbakakastades. Nu anföllo
Hej-duckar, dragoner och tyska infanteriet. Detta anfall såg
äfventyrligt ut för Svenskarne; fienderna inbröto genom en brèche,
men kastades ut genom samma hål, hvarigenom de inkrnpit;
flera drunknade i Weichseln. Denna lek varade från kl. 2 om
natten till kl. 8 förmiddagen. Svenskarne spunno dervid ej
heller silke. Wrangel satt i sin kammare för att läsa ett
bref, då en fyrkula kom iu genom fenstret och flög under
stolen, görande sin verkan i kammaren, och honom skedde
dock ingen skada. Fick så K. Johan Casimir än mera folk.
Nu kom åter bref till W—g och Wrangel. Man räknade sig
nn vara 200,000 man (var väl 100,000), och antogs att vi
ej längre ville opiniatrera. Nu delibererades med alla de
förnämsta officerarne. Men samma svar, som förut. Då
följde en ny storm. De tillbakaslogos allestädes, utom i
"Ra-dtøefskis" hus, der en stor brèche uppstod. Den som
innehade detta hus, kunde genom Dominicanerklostret inkomma i
staden utan möda. Först ville Fältmarskalken gå dit; men
kunde ej, då åtskilliga ställen hårdt ansattes, lemna staden;
utan resolverade sig Wrangel att gå dit med den lilla
se-cnrs, som kunde åstadkommas; mötte Svenskarne i full flykt
i klostret, men spärrade klostrets port, gick så först med
30, sedan, då de flyende vände, med 140 man mot några
tusen Polackar, som redan jubilerade, men snart kastades
tillbaka. Då stupade Biskop Lanrelii son, ett vackert ämne,
som följde W—1 i hälen. De fleste af W—s folk stupade
dock under den kraftyttringen eller blefvo illa sårade. Nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
