Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Wrede, Fabian Jacob Fabiansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314. Wrede, Fabian (V) Jacob Fabiansson.
hvilken ljnset ej är annat än en dallring af ett eget Ont vidt
utbredt ämne, ethern, analog med lurtens eller andra
kroppars, som fortplanta ljudet — hvadan ljusböljor och
ljudböljor etc.) är det som Brewster hemtat från
absorbtiousfeno-mener, t. ex. när ett Ijus-spectrum (efter genomgång af ett
prisma) går genom en gas af lod, brom, salpetersyrlighet
o. s. v.
En annan äfven svår invändning har man hemtat från
ljusets dispersion; men denna har man försökt förklara på
åtskilligt sätt: genom ljusböljornas inbördes verkan (Euler),
genom materiens motstånd mot etherns rörelse (Young,
Chal-lis), genom ändring af dess elasticitet med svängningstiden
(Airy), med antagaude af ett ändligt förhållande mellan
ljusvågens längd och etheratomens verkningskrets (Fresnel,
Can-chy, Kelland) etc. Frih. W. finner att Fresnels förklaring
(= "att ljusets hastighet ej är oberoende af
undulations-längden") oin ej fullt tillfredsställande, dock ådagalägger att
dispersion ej står i någou motsägelse mot undnlatlonstheorien.
Vid Ilr Cauchys förklaring har Hr Broch gjort några
anmärkningar. — Angående absorbtion anmärker Friherre
Wrede, att dess märkbara regelbuudenhet måste härledas från
ca o ch satnma orsak och att den i grund ej är annat än ett
interferens-fenomen, hvartill också J. Hershel varit på väg,
inen öfvergifvit dess beräkning, anseende det dertill nödiga
uttrycket af en ’.’högst egen och invecklad natur, innehållande
ett stort antal af absorberande ämnets natnrberoende
con-stanter, äfvensom transceudenter af hög orduing." Herr
Fri-Lerren finner deremot ganska enkla analytiska uttryck (af
formeln a (1 —r.)2: Vi. — 2r2Cosß + r*. p a g. 327 etc.). För
att komma härtill anser han materiens partiklar af vissa
krafter hållas på bestämda afstånd från hvarandra samt äga
förmåga att göra motstånd mot den genomgående ljusvågen,
hvaraf eh partiel reflection af deusamma uppkommer,
hvarigenom den får en motsatt riktning, o. s. v. Men utan figur
och calcul kunna vi ej bär vidare fullfölja hans
resonne-ment, hvarvid han bar tillfälle summera åtskilliga serier.
Vi få blott tillägga, att ban (p. 331) anger, hnru ban på ett
högst enkelt sätt lyckats åstadkomma hvilket
absorbtlons-fenomeu som helst, samt p. 336 anmärker att "man genom
observationer på ljusets absorbtion finner en ny väg öppnad
att skåda in i materiens konstitution" — en anraärkniug,
som pbysici (t. ex. Biot) sedermera gjort sig till nytta.
Uti Weteuskaps-Academiens handlingar för 1837 p. 201
fluues ett "bestämmande af Franska kilogrammens vigt i Sven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
