Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Wrede, Rabbe Fabian Gustaf - Wresowitz, Joannes Weicardus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
Wresowitz, Joannes Weicardus.
våld det stått i högre grad att vinna tillgifvenhet och
vänskap, der han sjelf med dessa känslor mötte någon.1’ —
"Han var känd och älskad af alla, från fattigstngagumman
på Ladugårdslandet ända till Carl XIV Johan sjelf’ —
yttrade en hans landsman och nära umgängesvän. Hans tidiga
bortgång fyllde också alla vänners hjertan med sorg och
qväfde deras stora förhoppningar på deu unge mannen. —
Vid sin död hade ban förordnat om sin ej obetydliga
boksamling, att alla militäriska böcker m. m. skulle tillställas
Kongl. Krigs-Archivet i Stockholm samt de öfriga lemnas
till Savolax-Karelska Nationen vid Helsingfors Universitet.
Det var i kretsen af dess uuge medlemmar som hans minne
erhöll den tolk, hvilkens ord vi nyss anfört.
Skrifter: Kriget mellan Sverige och Ryssland ären 1808 ocli 1809 af
P. van Suchtelen, öfversatt àf R. F. G. Wrede, Sthm 1835, uppl. 2
Sthm 1830. — Genom lians försorg och pä hans förlag Utgåfvos äfven:
Anteckn. öfv. fälttågen emot,. Ryssland åren 1808 ocli 1809 af Carl
Joh. Holm, Sthm 1836.
(Källor: Flöatispiggarne, StrÖskrift af F. Cygnæus, Sthm 1841. — Cen.
Lagerbring^ ofvannämnda skrift. — Riddarlms-Archiveta Tabeller. —
Enskildt meddelande.)
—D —N.
WRESOWITZ, JOANNES WEICARDUS.
Om denne Generalmajor I Svensk tjenst var af samma
slägt som den här ofvan upptagne Warsowitz, med blott
olika uttal af namnet, kunna vi ej upplysa. Han var en
Röhmare, hade först gått i Polsk tjenst, men lidit en
oförrätt af K. Johan Casimir, för hvilken hau ville hämnas, och
gick i den afsigten öfver till Svenskarne. Vi se honom den
30 Sept. 1655 sändas att utkräfva hämnd för den fallne
Laud-grefven af Hessen, Carl Gustafs nära frände, som öfverrumplats
af Polackar och dödats. Och Wr. var en sträng hämnare. De
som föllo för svärd voro att lyckönska. De som fångades
blefvo hängde. Många torterades. Fyrtio polska ädlingar
togos i flykten af 30 svenska ryttare. Landgrefvens död
kostade 300 oiTer och staden, der han dödats, blef^bränd.
Detta sednare skedde mot Carl Gustafs vilja. Derpå
ued-höggo omkring 80 polska ädlingar nära Fraueustadt en Svensk
Esquadronschef, som var utsänd att indrifva krigsgärd. Då
sändes åter Wr. jemte Burch-Müller att "utrota dessa
rebeller." Men nu retade Wr. mera landtfolkets sinnen, än
tuktade rebellerna. Efter flera dylika grymma tapperhets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
