- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 22. Wachenfelt-Wässelius /
336

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättelser och Tillägg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336

P. 291, r. 16 står: (Stjernkors) läs: (Liljeörn).

292, st. 1 tillägg’: Denne E. Larsson, som hade 11 syskon, blef
1555 d. 30 Juni g. m. Anna, dotter af Peder Nilsson
Danske och Kjerstin Trulsdotter Pyting. Enda barnet Peder
Engcibrcchtssou dog ogift fore 1585 och ärfdes af modren,
hvilken bodde på Lydinge och afled i Jan. 1597.

— st. 2, r. 10 står: moder, tillägg: Elin, dotter af Ragvald
Månsson till Herborum i Östergötland,

— — r. 11 star: Påvel, tillägg: Tufvesson (Ulfsparre)
Såsom not tillägges härvid: Elin Ragvaldsdotter lemnade sin
fader d. 12 Nov. 1407 såsom låns in morgongåfva 150 mark,
mot ränta af Herborum. Hon hade 1498 d. 1 Fehr. med
sonen Måns Påvelssons bifall bortbytt Herborum mot
Broxvik (vid Grenna), som då lemnades af Bengt
Ambjörnsson (Liljesparre). På detta sätt kom Broxvik till
Ulfsparre-ätteu och ej såsom det beskrifs i Bångs
Ulf-sparre-ätt p. 20—36 Men af acter, nämnda ibm p. 21, 22,
ser man att Jöns Laurcnzson var Måns Påfvelsson
Ulf-sparres halfbror. Modren Elin lefde ännu 1508.

296, r. 2 står: fatte, läs: fatta.

302, st 1, r. 4 nfr. tillägg såsom not: I den äldsta Lutherska
Öfversättningen, som utkom i Danmark, är Jerem. 12; 6
öfversatt: — — ju de skriye efter diy Jadnt, ined glossa:
"alarm eller med fuld Röst." Men Jer. 15: 10 har der:
"mig, mod hvilcken hver månd i alt Landet tratter oc
kif-ver. Den Svenske Öfversättaren synes hafva tngit sitt
Jadut på förra stället, men på eget bevåg tillsatt det på
det sednare. Ordet är sannolikt blott en dansk interjection
från den tiden, antydande att danska öfvers, rådfrågats.

315, st 3. Den i Rådslängden III: 716 upptagne Thomas
Nilsson är en Dansk, såväl som den n:o 715 upptagne
Pred-hjöru Putbus, således en Lange eller Munck (med 3 rosor),
död 1521. Der lefde dock en Thomas Nilsson af
Wånga-släyten vid samma tid, som 1474 blef g. m. Elseby, dotter
af Joh. Gynte (från Danmark) till Nesselsta i
Södermanland och Mätta Esbjörnsdotter, då Th. N. gaf E. i
morgongåfva Säby iTäby?) och Älsta i Jerfälla socken. Hans
son Nils, född 1476, lefde 1527 Dennes son Keel Nilsson
till Täby (Säby?), som lefde 1556, var död före 1587 ogift.
En hans syster var Clas Böljas mor.

347, r. 21 står: 01. . läs: Cl. .

351, st. 2, t. 4 tillägg (efter 326): G. m. Bened. Ketillsdotter
Glysing, som lefde enka 1390. Söner: Ketill och Erik
(Sulims Danska Hist. XIV: 558 f.). Med denna sin fru fick
sannolikt Ridd. Joh. Umreise d. ä. Glysingska egendomar
i Kalmar län. Sonen Erik egde Björnö sätesgård. En
dotter af Bened. Gl., sannolikt i äktenskapet med J. U., var
1390 g. m. en Magnus Petersson (Sulim L. c.); en dotter
Katharina (möjligen densamma) var 1406 g. m. Danske
Ridd Påfvel Bragde (ej upptngen på de ofullständige
danske Bragde-ättetaflorna). Deras son Ridd. Joachim
Påfvelsson Bräde åtte sonen Mästor Johan Brahe, Kanik i
Lubeck 1481-90. Vid r. 8 tillägges: Erik Johansson
Umreise t. Björnö förde fem fjädrar eller qvistar, stående på
cn liggande stjelk, samt lika figurer såsom hjelinprydnad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:31:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/22/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free