Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åkerblad, Johan David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Åkerblad, Johan David. 140
sökte ban Alexandria, för att finna sjölägenhet till Tanis, men
drefs af pesten till Cypern, då ban besåg minerna af Cltinm,
Salamis, Paphos, bvarpå han seglade till Joppe, reste Ull
Jernsalem, Bethlehem, Oamiata m. m. och återkom till
Alexandria 1 Juli 1788. Seglade derilråu till Tuuis, hvarifrån
bau kom till Marseille. For öfver Paris ocb London till
Stockholm, dit bau anlände i Maj 1789. Sändes I Juli som
Courir till högqvarteret vid Kymenegård och förblef I
Finland till årets slut. Förorduades nu till Protocollssecreterare
vid utrikes exped. och Translator för Turkiskan. Säudes
1791 i Maj med Envoyén v. Asp till Turkiet. Resan skedde
genom Tyskland och Ungern. 1702 begaf han sig till
Tröjas fordna plan, "för att läsa Homerus på de besjungna
bjeltarnes grafvar." Hemsändes 1793 med Turkiske
Kejsa-reu Selim lll:s lyckönskniugsbref till Gustaf IV Adolph i
anledning af dennes nppstlgande på thronen, då vägen togs
öfver Belgrad, Wien, Leipzig, Hamburg och Köpenhamn.
1795 återsändes A. till Turkiet, då vägen togs öfver
Frankrike och Italien, hvarefter han längre tid var Kongl. Svensk
Legationssecreterare i Constantinopel, biträdande vår Minister
derstädes den lärde Ignat. Muradgea dHihsson. Och lärd var
äfven Secreteraren. Han framträngde 1 första raden blaud
sin tids palæographer, utmärkt I synnerhet genom sin
kännedom af verldens äldsta skriftecken — de phoeniclska, — ej
ringa bidragande till den uppmärksamhet denna gren af
forn-forskning vuunit i vårt tidehvarf, således ock i den
utbred-dare kännedom öfver bela detta Tält, hvilken ntmärker vår tid.
Han använde tiden i Turkiet och Grekland utmärkt väl både
under stna resor och under vistelsen I d’Obssous hus i
Constantinopel. VI se honom sedan 1800 i Göttingen, hvarefter
ban är Svensk Legatioussecreterare i Paris, ocb uppgifves
vara corresponderande ledamot af K. Wetenskaps-Akademlen
(menas K. W. H. A. A., bvaraf Å. blef Ledamot 1803).
Under sin vistelse 1 Göttingeu Införde ban i Göttinglsche
Ge-lebrte Auzeig, Vol. XIV p. 227 f. år 1800, en utläggning och
afteckning ar den bilingulska Inskriften på det
marmormoou-ment, som 1797 fanns bland Athens ruiner och som nu
be-llnnes 1 Military and uaval Museum 1 London, dit skänkt ar
Amiral Greys enka Lady Grey. Gesenlus, bos hvilken det
ntgör Alheniensis prima blaud Monumenta Phoenicica,
berömmer troheten ar Åkerblads arteckuiug, gjord på stället 1797.
Ätven sedan Gesenins sjelf sett monumentet, kunde han ej
annat än i det mesta gilla Äkerblads läsning; ban anmärkte
blott, att phoeniclska bokstäfverna I sitt slag ej voro mindre
vackra än de Grekiske I sitt, då Å. ansett de Grekiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
