- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
151

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Åkerhjelm, Samuel d. ä.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åkerhjblm, Samuel d. a. 151

om baa äa var blott Secreter. 1694 d. 10 Mars ville Grefve
Bengt ba ett bref till fleckeren något addouceradt, inen
Å-kerbjelm, som skalle uppsöka svaret, sade sig ej drista bäri
göra sia Cber till viljes. Då tog Grefve Oxenstjerna brefvet
till sig ocb lät Polos uppsätta svaromålet. 1697 d. 7 Jan.
både Daoske Ministern haft conference med K. Ilådet Grefve
Carl Baade, Hof-Canzl^ren Bergenbjclm och Secreleraren för
de Utrikes ärenderna Åkerhjelm, dervid ban förnam, att de
2 förste ingen synnerlig kunskap egde i frågorna, hvilket
Grefre Condé sjeir tillstod; deremot var Akerbjelm väl
bekant med dylika ärenden, ehuru ban var adjnugerad
Ledamot ocb förut ej suttit i någon conference, utan blott biträdt
Grefve Bengt Oxenstjerna och Grefve Nils Gyldenstolpe med
att framskaffa upplysande handliugar.

Detta år blef Åkcrbjelm Direktör öfver Postväsendet i
riket ocb dess underliggande provlaser, ehara ban väl ej
derföre lemnade Canzliet.

Fryxell förmodar, att det var år 1699, då Danska
Ministere d. 30 Aug. skref buru Äkerhjelm var eu genom sig
sjelf betydande man, visande stor förbittring mot Hertigen af
Holstein-Gottorp, viljande ådagalägga att Svenske Kungen ej
Lade med Hertigens och Danske Knugens stridigheter utt
göra, tvående med Pilato sina händer i vatten, såsom voro
Svenskarne oskyldige i det nn öfverklagade, dervid
ådagaläggande eu stor talegåfva (munheld). Grerve (J. G.)
Stenbock hade svurit, att hvarken ban eller någon annan af
Rådet visste något om trupparnes i Wismar marche förrän
den skedde.

I tillägget till Eberhardts historia om Sveriges adel p.
404 följ., anföres ur Auecdota Benzellana om elt uppträde i
Konung Carl XI:s kabinett 1696, der vi se Åkerbjelms svåra
ställning, men tålmodiga sinne.

Grefve D’Avaux, som hade lärt sig Svenska, osäker på
Grefve Bengts ärliga tolkning, förklarade, efter en framställning
ar eu affalre, att ban ej kunde svara på Knngens
motpropo-sition, ursäktande sig: "E. M., jag ej kuuna svara derpå.
Min præceplor ej hafva lärt mig det." Dagen efter inkom
Konungen, begärande veta Kougl. Rådeus ineniug, och det
utan dröjsmål, emedan poststnnden var inne. Åkerbjelm
befalles strax expediera hvad Bådet beslöt. Secreleraren gick
då lill K. R. Grefve Wrede och Grerve Bjelke ocb bad dem
förmå Kungen att uppskjuta med svaret till nästa post,
emedan han knnde omöjligen hinna expediera det den dagen.
Gick så till Grerve Bengt ocb bad om samma hjelp. Då sade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free