- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
157

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Åkerhjelm, Samuel d. y.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äkerhjelm, Samuel d. y.

137

Erkebiskopens förslag, liksogi att Paluisklölds Enka knnde
få betalningen äfven rör det Äkerhjejm verkställde, hvaremot
Å. ej synes harva något invändt. Å. bier nn af
Commisslo-nen öfver Görtz tillspord hvad han hade sig bekant rörande
Görtz’s skadliga förslager. Han förklarade sig ej harva någon
knnskap om Görtz’s rörslag angående milisens Inrättande 1
Est- och Finland, ja, att han aldrig ens hört talas derom.
Hade väl hart åtskillige dispnter med Görtz om mynttecknen
och ett ocb annat; men Görtz och hans deputation hade ej
bart vidare att göra vid krigsexpeditionen, än hvad milisens
aflöning och monderingarnes införskaffande angick. A. ålades
dock att efterse om ej I krigsexpeditioneu skulle flnnas några
af de Ifrågavarande Jorslagen; derpå vanns, synes det, intet,
men sedan flnna vt A. sysselsatt attouppsöka af Görtz
åstundade documenter. Snart ansågs A. ej dela det rådande
partiets mening och aflägsnades från Canzllet, ntnämnd till
krigsråd 1719. Samuel Åkerhjelm räknas, jemte Stjerneld,
Höpken och Wachtmeister, såsom de der voro ar Hertigens
parti; eljest räknades A. (ill Horpartiet. (Handl. rörande
Skaud. Hlst. VII. 275). Hade med R.R. Grefve Erik Sparre
eu tvist, i det afseendet vigtig och anmärkningsvärd, att
densamma sedermera gar anledning till Förordningen om
Bördesrätt på landet d. 27 Juni 1720, genom hvilken
Förrättning Bördsrättigheten bier inskränkt inom trängre
grän-sor, än den haft förnt. Denne f. d. allerunderdånigste
tjenare hos en enväldig Konung uppenbarade nn nitälskan för
en så utsträckt Ständermakt, att ban i Secreta-Utskottet den
22 och 29 Febr. 1720 "sade rent ut, att den mak(en måste
oss Icke betagas, att ändra de utnämningar (der var fråga
om Ambassadören vid congressen i Braunschweig), som
Konung och Råd gjort." (C. G. Malmström, Sveriges politiska
historia från K. Carl XII.s död till Statshvälfningen 1772 p.
19(i). Ständerna voro nemligen Rådets principaler och, när
principalen^ var tillstädes, egde han ändra sitt ombuds
tillgörande. Å. fick sedan lära, huru Ständerna af folkboparne
på torg eller 1 sockenstugor, som valt Ständerna, betraktades
såsom ombud, hvilkas makt försvann, när principalerna
Infunno sig. Men principalerna rrån Dalarne mottogos illa at
sina ombnd Ständerna och Ständernaos ombnd Rådet med
Konung ibland sig d. 20 Juni 1743. A. var 1720 t Febr. så
rast 1 sin lära om Ständernas rätt att genom sitt
Secreta-Utskott ändra Rådets gjorda utnämningar, att, då några af
Rådet ville bestrida Secreta-Utskottet denna makt, yrkade han,
att de derför sknlle ställas till ansvar. "Och slutet blef, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free