- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
162

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Åkerhjelm, Samuel d. y.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

162

Åkerhielm, Samuel J. y.

ännu längre bort — hos folket, som valde de riksdagsmän,
hvilka sedan valde både kung ocb råd. Men Ständerna ryste
för denna köpman Springers, af Åkerhjelm vid Rådsbordet
vidkända lära, och man sökte till och med att med vapen i
hand nedslå deu. Det var således ett stort mod bos Å. att
bekänna sig såsom denna läras anhängare. Endast som ett bevis
e\ absurdo mot riksdagsregementet kan dock frågan oförsvaras.

Den nya regeriugsplnraliteten ville ersätta Åkerbjelm
med blå bandet, vid Seraphlmer-Ordens inrättning 1748, men
han undanbad sig hedren, utan tvifvel ej nog mäktig att
nppskatta en ära, som kunde vederfaras äfven sådane, som
sålde samvete och bytte öfvertygelsen "Åkerhjelms
djupsinniga och patriotiska anförande mot Ordensflärdeus
natura-iisatlon i Sverige, är ett af frihetskänslans skönaste
inspirationer, värdigt Ciceros och Demosthenes fädernesland", heter
det i "Nittio år af Sveriges Hemliga Historia" i Journalen
1833„n.o 288.

Åkerbjelm lefde nu i 18 års "otlum" och syues ej
hafva haft ringaste begär att påmiuna verlden om sin
tillvarelse. I den mån peuuingtrasslet blef större och
Riksdagsmännen oefterrättligare, lifvades dock folket att erinra sig den
Senator, som velat att äfven penningen skulle vara en
san-ning och att Stunderna skulle betrakta sig såsom folkets
Ombud med samma följd, som kräfdes deraf, att man betraktade
Senaten såsom ständernas ombud. Mössorna prisade högljndt
gnbben "med den Catonska dygden," gråhårsmaunen på
Margretelund, och alltmer blef hans politik populär. Följderna
af hans motståndares politik trädde 1765 i dagen. Mössorna
intågade snart i Rådskammaren på de stolar Hattarne
nödgats lemna. Äfven nu ville man se Samuel Åkerhjelm i
spetsen för de intågande, liksom man såg, då Mössorna störtats
1738. Skälet knnde ej nu vara, att den 81-årige Veteraoen
mäktade såsom arbetsmyra gagna Inom Styrelsen. Klart var
att man behöfde hans namn, hans sedliga anseende.
Åkerhjelm inkallades i Senaten d. 29 Okt. 1765, men trodde sig
berättigad att utbedja sig betänketid. Han fick dock sia
fullmakt, men insände sin afskedsansökan d. 22 Nov. samma
år. Afskedet utskrefs dock ej förrän d. 6 Aug. 1766. Men
sannolikt lemnade derunder Åkerbjelm ej sitt Margretelund.

En af talarne, som förberedde Mlnistère-förändringen,
Borgmästaren Cervin 1 Helsingborg, påmlute, huru Riket sedan
1720 i 18 års tid styrdes efter principen att sitta i stillhet,
låta landet tilltaga 1 hushållning, betala rikets gäld, föröka
kassorna, låta redbart mynt gå, lag och rätt ha sin jemna
gång ocb riket få sin aktning — principer, som Åkerbjelm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free