- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
170

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Åkerhjelm, Gustaf Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

170

Åkerhjelm, Gustaf Fredrik. 16»

författade ocli lät på scenen uppföra, till bidrag vid
upprättande af elevskolor. Under bans 5-åriga Cbefsskap för
Kongl. Theatern (1818—1823), hvilka Crusenstolpe ràkuar
för Theaterns vackrare ocb lyckligare dagar i sednare tider,
uppsattes der ej mindre än 85 nya styckeu, hvaribland
åtskillige, härflntnc från hans egen penna, såsom för atto blott
nämna det största och omfångsrikaste, Engelbrecht.
Åkerbjelm bar eu obestridd ära af att hafva först fört
"litteraturens skogsmennlska" Shakespeare in på Svenska scenen.
Granbergs öfversättning af Hamlet omarbetades af Förste
Directöreu örver Kongl. iMaj:ts Spektakler, hvilken den 26
Mars 1819 lät första gången i Stockholm nppföra detta
berömda skådespel. För att försona Stockholmska
skönbets-sinnet med denna djerfhet, lät ban "Grekiska Historien"
någon gång blifva efterpies, hvarvid man kunde rå höra glada
skratt trån de loger, derifrån Hamlet framkallat gäspningar.
Visa & audlta refercntis. Å. öfversatte ock Fr. v. Schillers
Maria Stuart, tr. 1821, och sjtref ett sorgspel: Waldemar,
som troligen ock upprördes. Akerbjelms Engelbrecht, tryckt
1820, bibehöll sig länge på vår Theater, och Engelbrechts
sista ord till Fäderneslandet eller makan, "nn ser jag icke
dig, men jag ser — Gud", repeterades länge i hor och
salonger. Gustaf Wasa af Keljgreu spelades, såvidt vi erinra
oss, rör sista gången under Å—ms styrelse. För
Bellmans-bustens uppresande nitälskade A. varmt, ntdelade listor ocb
vederlade anmärkningar mot valet i första hand ar Bellman,
då man ville med minnesvårdar ära svenska snillet, otta ganska
fyndigt. Han öppnade sin societet för snillrika skådespelare
och skådespelerskor, der t. ex. Almlöf sågs bland uuga
skalder ocb gamla konstdomare med undransvärd hastighet
inhemta det esthetiska 1 sin konst. A. införde, mot den äldre
musikaliska opinionen, Webers Friskytt på vår theater, och
fick, då hau på en repetition fört Tegnér med sig, det
vitsordet, att detta måtte vara verkligt tonspel, helst det knnnat
förtjusa en som oftast ledsuat då han nödgats höra en längre
musik. Men andra satte fingrarne i öronen, då de gingo
förbi, der Webers toner hördes. Åtminstone sade de så, der
A—ms vänner kunde höra det.

Vid 1818 års riksdag var Friherre Åkerhjelm Ledamot
uti Konstitutionsutskottet, ocb var der en ar de strängaste
granskarne af Statsrådets åtgärder samt måhända förnämsla
orsaken till det åtal, som anställdes mot Amiralen Grefve
It. Cederström. Under hans följande riksdagsmauuabaua,
hvarunder baus talareförmåga utmärkte snabbhet i nppfatt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free