- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
200

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åström, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

goo

Åström, Johan,

härlig, det både först varit det tidehvarf, som kallade sig
sjelf upplysningens, som oförståndigt ville upphäfva dess gli.
ligbet: "aldrig förr än i vår tid såg man ett belt folk
bannlysa henne från sitt land, och neka henne att sprida den
tröst det så väl behöfde uuder de stormar som förstörde dess
samhällsbyggnad." De sig fllosofer kallande ansågo
sedolä-rau vara nog utan religion; "men hafven J då glömt att
verlden för den rena, förträffliga sedolära den nu erkänner,
liar att tacka stiftaren af den religion J viljen förkasta?"
Meu moraliteten är religionens grundval, sjelf oberoende af
den positiva religionen. SjelTva förnuftets religion innehåller
dock sanningar som ej kunna fattas och bevisas af den
forskande tanken, och hvilkas erkännande beror på
rättskaffenheten af vår vilja och en moralisk konseqnens i vårt
handlingssätt. Religionens värde är förnämligast det af en
guddomlig kraft till moralisk förädling. "Egde religionen blott
ett theoretiskt intresse för menniskan, skulle den blifva högst
vacklande, högst osäker. Tron på en gudomlig nppenbarelse,
kvad säger jag? sjeirva tron på Gud skulle då icke kunna
skyddas för skeptiska och atbeistiskR inkast, och slutligen
gå öfver till en tom deism, i hvilken begreppet om alla
väsendes väsende skulle stå alldeles obestämdt, och menniskan
lemnas i ovisshet, om detta vore något annat än den tänkta
snmman af natnrtingens rea litt1." I moralisk förädling
beslår den förnuftiga, oegennyttiga religionen: väl öppnar man
för vår blick himmel och helvete: "men glansen af
himmelens strålar, skenet af afgrundens lågor — hvilketdera är
det som skall upplysa mitt förstånd? Är för någotdera mitt
jordiska öga danadt?" Religionens dogmatiska sanningar
måste ock framställas nr moralisk synpunkt. "Så är t. ex.
läran om Gud, försynen och odödligheten intet annat än
svaret på den allmänna frågan: huru är det mig möjligt att
fortgå till min bestämmelse och vinna den i en verld som
framställer sig för tanken såsom slående under naturens
nödvändiga och af min frihet ej beroende lagar? -»- Så är
vidare den högst vigtiga läran om menniskoslägtets upprättelse
likaledes lutet annat än en upplösning på den frågan
huruvida menniskan, då bon ändrar sitt tänke- och handlingssätt,
kan hoppas förlåtelse för det ouda hon under sitt hjertas
förhärdade tillstånd gjorde. — ücb läran om ett högre bistånd
till det sanna goda intet annat än svaret på den frågan bura
menniskan, svag och ofullkomlig som hon är, skall knuna
öfvervinna de hinder som ligga inom henne sjelf för verkr
ställaudet af det som hennes pligt fordrar!"1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free