Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. (Ängel), Carl Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224
A) Ängden Michael sAsom tkö/demärlt», flrde:
1. (ÄNGEL), CARL JOHANSSON.
Carolus, Eplscopns Aroslensls, kallad Ängel af
Pering-sklöld (I Upsa|la Illustrata p. 17, 18, samt 1 densammes
tryckta stamtafla öfver Änglaätten), vann 400 år efter sin
död ny namnkunnighet, då striden uppstod mellan Verelius
och 0. Rudbeck å ena sidan, och SchetTcrns med alla de
förres personliga motståndare å den andra. Se derom I O.
Rndbecks, J. SchelTeri ocb 0. Verelil förut intagna
biographier, samt utförligare 1 Er. Benzelii Prolegomena ad Monuui.
vet. Eccles. Svio-Gotb. p. G följ. På Annotationes ex scriptis
Caroli Episcopi Arostensis grundades Verelil och Rndbecks
huTvudbevis för det numera ej betviflade antagandet, att
forntidens Upsala legat vid Gamla Upsala högar och ej på
"Domkyrkoberget" vid Odens lnnd jemte Fyrisån, der köpstaden
eller Birken (till tempelstaden vid de 3 högarne), kallad
Östra Aros, brann och åter uppbyggdes Inom Dlplomernas
tid. Derom längre fram.
VI hafva ett permbref af 1280, derunder ett Insegel
hänger, visande en Biskop på sin stol med "höruingsinössau"
på hufvudet och herdestafven 1 venstra handen, hvaromkring
läses: S. Karoli U. gra. Arosiensis epi. Men i det sigill ban
förde som Kanik 1 Linköping, der omskrilteu läses: S.
Karoli Can. Lincopen., ser man en Ängel med en lyftad
och en sänkt vinge och ett kors 1 högra banden, hvars
fot stötes 1 en under Ängelns fötter förtrampad drakes
öppnade gap. _ Ängelns ställning med korset är alldeles lil: den
ställulug Ängeln bar på Kejsar Isaacl Augell mynt, som
ses i Du Ganges famili» ßyzantinæ. — Biskop Carl var son
af "den rike Herr Johan Helsiugä på Galfwle". Detta Gäfle
har man tagit för det ställe vid Gäfle å, der Gefle stad
sedan byggdes, men hvarom Gestriklands topographer ingenting
hafva att upplysa. Då vi se Hr Johans son börja som Kanik
I Liuköpiug, torde väl mera skäl vara att erinra sig, det t
d. r. Linköpings stift låg ett Gäfle, kalladt ännu Stora Gaße,
ett säteri 1 Danuäs socken, hörande till Bolmsö pastorat,
hvilken socken kallas "smörklimpen 1 Westbo", der bokskogar
mellan ångar i stället för furskogar på "inoar" möta ögat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
