- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
287

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödman, Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i sitt Domcapitel anmäla huru Ö. i sin Bohuslänsbeskrifning
låtit ett och annat inflyta, i synnerhet om Hvitfeldska
stipendiimedlen och dess curatel, med anledning af hvilket
ifrågasättes, ”om Ö. icke derför på högvederbörlig ort borde
sig förklara.” Vi ha icke kunnat upptäcka det minsta, som
i nämnda punkt kan anses ohemult skrifvet, men
märkvärdigt är att redan den tiden den Hvitfeldska stipendiicuratelen
synes ha varit en ömtålig punkt att vidröra, hvarom
Holmberg skrifvit så, att, om han lefvat för hundra år tillbaka,
han helt visst fått sig ”på högvederbörlig ort förklara,” och
curatorerna likaså.

Vid sina skildringar om tillståndet i Bohuslän är det
sällan Ö. icke har ett godt råd att gifva rörande
jordbruk, fiske och dylikt. Så tror han, att ”stora vätår dock
igenom Guds nåd kunde någorlunda hämmas, ther åboerna
blefvo strängare tillhåldne att göra djupa och breda diken
om sina åkrar, thet många af herrar Ståndspersoner begynt
til at göra igenom Dalkarlar och andra unga karlar här
hemfödingar.” Åt sina råd synes han hafva gifvit vigt med
sitt eget exempel. Strax efter sitt anträde till Tanums
pastorat hade han begynt med anläggande af (öfver 600
famnar) stengårdar på prestgården, ”til at thermed skona
skogarna.” År 1727 uppfann han på Tanums egor en
”Thékälla”, öfvermåttan helsosam och god, dock hade han märkt,
att när han drack thet kalla vattnet om sommaren, mer än
mycket, fann han det vara stringerande och något litet
smaka af alun, hvarföre ock på botn, när then en tid ey blef
öst, syntes altid hvitt löfvärck, ”såsom af then bästa Apelles
eller målare ritadt.” Tolf år sednare fann han ”i en
välsignad stund” på en surbrunn i sitt åkergärde, hvilken höll
profvet ”både med thé och galläpple”, och hade han
befunnit sig öfvermåttan väl af att dricka ”1, 2, 3 glas högst om
sommaren, och sen hela året igenom, både vinter, vår och
höst, 1 glas eller 2 högst, på nyckter mage hvar morgon.”
Dock nämner han intet om denna surbrunnskälla, hvad han
förtäljer om en annan, att ”hon skall haft en stor kraft att
förtaga allehanda sjukdomar, hälst hon varit af en underlig
natur.” Han uttrycker sin prisvärda fägnad deröfver att hos
gemene man ”ölet med kakebröd brukas mäst till frukost,
särdeles sen thet skadeliga bränvinet blef i en välsignad
stund af h. Öfverheten allmänneligen förbudit att bränna.”

Sin flit i samlandet af antiquiteter berömmer han på
mer än ett ställe. Några rara bracteater skänkte han
såsom en liten tillsats till Doctor Niehencks ”förträffliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free