- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
297

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödmann, Samuel Lorentz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ödman iv, Samuel Lorentz.

297

Anemone nemorosa tryggar oss ej så för frostnätter, som
Stensqvättan och Horsgöken." I stället för ordspråket: en
svala gör ingen sommar, föreslog han: en blomma gör
ingen vår.

En sådan glad stil jemte den noggrannaste och rikaste
observation måste väcka Akademiens uppmärksamhet. Efter
8 års arbete med att lära bondbarn läsa, blef Ödmann
Com-mlnlster — den förste — vid Pilhamn på Ingarön 1781. Han
fortfor som flitig insändare i Wetenskaps-Akademien. 1782
I April—Jnnl häftet skrifver han blott Samnel Ödmann. 1783
i Oct.— Dec. häftet kallar ban sig Comminlster. Redan 1783
finna vi Ödmann framträda som en mästare i den Bibliska
naturkunnigheten, hvilken skulle skapa hans rykte och
bestämma hans framtid.

Bland det myckna hans läslust nu slukade var ock J.D.
Michaelis Frågen an eine Gesellscha[t gelehrten Männer, die
von Dtlnnemark nach Arabien reisen, Fr:f:t 1762. Det var nu
omkring 20 år sedan konung Fredrik V i Danmark sände
det lärda sällskapet till de heliga orterna; men ännu ansåg
lärda verlden ej de gifna frågorna så besvarade, att ej nya
svar kunde i mycket påfordras. Ödmann läser frågorna med
utrop: "Detta vet ju jag! Vet ej en hvar detsamma? Jag
vet således det ej andra veta" tänkte slntllgen den i
resebeskrifningar och Linnés vetenskaper så bemmastadde
Skolmästaren, och tog sin penna 1 hand. Hans tanke var i början
att endast jemnföra dessa frågor med den af Niebuhr efter
hemkomsten utgifna skrifter och derigenom utröna hvad
phllologlen vunnit genom den ryktbara resan. Men I
anseende till Forskåls död i Arablen fann ban, att i synnerhet
Zoologla Sacra blifvit mycket vanlottad. Han ville då i sin
kammare söka hvad Michaelis sökt i Arabien. Började så
läsa alla resebeskrifningar, särdeles berörande Österlanden,soin
knnde öfverkominas. Sedan skrefvos år 1783 Strödde
Samlingar utur naturkunnigheten till den Heliga Skrifts
upplysning, 1 :s/a /locken, och Arabernas seder och lefnadssätt,
öfversättning utur Arvieux’s resa med tillaggde anmärkningar titi
upplysning af flera ställen i den Hel. skrift. Begge sändes
Ull Boktryckare Edman I Upsala. Öfversättningen lade ban
på egen bekostnad under pressen; men röraude originalet
ville han först förhöra sig hos de lärde. Uppvaktade så en
Professor, sannolikt Hageman, L.L. O.O. Prof. regins, som
nu lär föreläst 1 svärradrens C. Anrlvlllii ställe. Professorn
kom till Edman efter någon tid och sade gravitetiskt: "Sänd
Skolmästaren sin handskrift igen och säg honom att han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free