Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödmann, Samuel Lorentz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
* 304 Ödmann, Samuel Lorentz.
utbildades af verkliga studier 1 tonkonsten. Hans Oratorier:
FUrsonaren på Golgatha och Försonaren pd Oljoberget, till
hvilka han sjelf, till en del, författade den af kännare
berömda mnsiken, mottogs med odeladt bifall. Han satte ock
musik till flera psalmer. Rogberg kallar honom en skicklig
idkare och djup kännare af musiken. Han läste
compositioner, såsom vi andra, ett poem. Ofta såg mau tårar
frambryta ur hans ögon, då de öfverforo idel nottecken. Han var
länge Inspector Muslces vid Akademien. luspector öfver
Smålands Nation blef han först efter siu vän Thunbergs död,
väld d. 11 Okt. 1828; men han hade länge varit Inspector
för Fjerdhundra, Gestrike och Helsinge Nationer.
I tacksägelsen efter Ödmanns död d. 2 Okt. 1829 yttrar
— utan tvifvel — Rogberg: Ödmann var en af dessa män,
utaf hvilka allenast få födas i hvarje århundrade, hvilkas
snille tillbör alla tider, sjelft grundlägger sin odödlighet och
på egna vingar lyfter sig öfver–meningarnes skiften.
Hans djnpa, vidsträckta och sjelfständiga vetande, hans egna,
fria, snillrika uppfattning af den inre och yttre verldens
föremål, hans sällsynta förmåga att, efter olika behof och
skilda anledningar, ymsom följa den höga tankens och dristiga
inbillningens flygt, ymsom nedlåta sig till enfaldens begrepp;
baus lefvande och själfulla framställningssätt af
århundradens forskningar och dagens händelser, allt detta 1 förening
med ett gladt och sällskapligt lynne, gjorde hans umgänge
eftersökt, behagligt och lärorikt.— Lundvall sjöng vid
begrafningen d. 11 Okt. 1 samma versslag som Jam moesta quiesce
querela 4c.
Dum tempi a benigna recludet
Miserans mala nostra Rcdemtor,
Tua carmina diva sanabunt
Magno placitura Jehovæ.
Ducc Te, sitientia corda
Propcranl Orienlis ad oras,
Ubi Gralia fonte perenni
Fundit medicamina mortis:
Ubi Crui, ubi Viclima mundi
Placans: ubi sanguine Diva,
Flamma cecidcre Gehenna;
Periensque reüoruit Orbis.
Tranér sjöng samma dag 1 ett poëm af 170 verser:
Una duos jam pompa sacrat. Linnaeus & Oedmann,
Unn sacrantur — sic merucrc — duo.
Deri Inflätades en lycklig öfversättning af en Ödmanns psalm.
I ett svenskt poëm samma dag heter det:
Frän verldens bullrande flärd och nöjen skild
Du lefde, ej för dig sjelf, för andra blott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
