- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
333

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnefot, Jacob Ulfsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

örn B fot, Jacob Ulfston. »51

nat, må han först nr denna synpunkt betraktas. Det både
Törsta och största beviset han gaf derpå, qvarstår ännu till
hans odödliga ära. Vi vete att Grekiska thronens fall 1
medlet af 15:de seklet kastade Grekerna in 1 hjertat af
En-ropa. Och de förde ined sig kännedomen af den gamla
klassiska litteratören från Platos bildningsepoch i långt
renare skick, än Romerska kyrkans lärde tilleguat sig Ciceros
lalin *). Flere Påfvar erkände brislen, och un ökades
Unl-versiteterna, dit den klassiska fornlltteraturen knnde begifva
sig från urartade kloster. Vid den tid, då Jacob Ulfsson var
t Rom, kunde ban der träffa ej få, som sökte rättigheter att
anlägga Universiteter i åtskilliga länder, och i de första
åren af bans archieplscopat kunde han spörja hnru dylika
rättigheter med framgång begärdes från flera riken, som
redan förutegde högscbolor. Det var då allt skäl att ban
skaffade verkställighet åt en så länge I Sverige oinordad fråga.
Redan på Skeninge möte 1248 var derom öfverläggning.
1419 medgaf Påfven Konung Erik att inom 2 år anlägga en
svensk högschola. Erkebiskop Nils Ragvaldsson hade
föreslagit å Coucilier ett Universitet (studinm privilegiatum,
sa|lem siugulare) i Upsala. (Statuta synod. ed. H. Reuterdahl
p. 165.) Likväl måste Sveriges studerande ynglingar, som
ej kunde åtnöjas med Skolorne vid Domkyrkorna och i
klostren, ännu resa till fremmande länder, hvartill en större
enskild förmögenhet kräfdes. Medan Sverige ännu ej egde
någon högschola, träffade de på motsatta Tyska kusten både
Grelfswalds (från 1450) och Rostocks (rråu 1419). När J.
U. tagit saken i sina bänder, gick den raskt. 1474
samtalade E. B. Jacob ined Clerus på Arboga möte i ärendet.
1475 sände bau och Riksföreståndaren Sten J. U. D.-r
Ragvald Ingemundsson till Rom, hvilken 1476 kunde återkomma
med Bulla Slxti IV. P. P. pro inslanrando Upsallæ general!
studio, dat. Romæ d. 28 Febr. 1476. Denna bade Sten och
Jacob, enligt Messenius, ifrigt begärt (flagitant). Allt var
der ställdt i enlighet med Bolognesiska Universitetet, det
äldsta i Europa. Riksföreståndaren och Senaten ökade
förmånerna i privilegier af d. 2 Jnli 1477, gifna i Strengnäs,
så att Upsala Akademi skulle komma till likhet med den
Parisiska, vid hvilken de förnämste Svenskarne, som
bevistat högscbolor, vanligtvis Inhemtat sina kunskaper. Kanske

") Man jemnförd grekiskan i Walz "Rhelores Græci" i 9 band 1832—
36 med latinet i »åra päfvebullor och Öfriga diplomcr eller
medeltids-chrönikor, äfven om man lägger jemte hvarandra fullt samtida!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free