Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnefot, Jacob Ulfsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Örnefot, Jacob Ulfsson.
343
erfarenbeten, så är den mystiska tbeologien den sanna
phl-losopbien, hvilande på en Innerlig förening med Gnd, hvari
menniskan liknar ett lyckligt barn vid den gudomliga
vishetens moderliga bröst. Han autager dock under detta
hvilande: tänkande, meditation, contemplatlon, begär,
sinnesandakt och ekstasisk kärlek, anslutande sig häri till äldre
mystici, men ej utan egendomliga bestämningar."
Då vi längre fram få lära känna politikern, k«nna vi
ej neka oss der se spår af beröring med den tbeologi, som hos
så många utöfvat ett förädlande inflytande på charakteren.
Som Erkebiskop måste Jacob vara renlärig katholik, om
den enskilde mannen äu bade af mystikerna hemtat åtskilligt,
som kyrkan ännu ansåg såsom privat-tankar.
Från 1471 d. 10 Jan. är hans äldsta oss bekanta
em-betsskrlfvelse. Han utgaf då ett aflatsbref för kapellet vid
Kopparberget. Jacobus divlna gracia & miseratione Archl
Ep. Ups. skref nu ett blomstrande språk: Splendor paternæ
gloriæ, qni sua mundnm illuminat InetTabili claritate, pia vota
fldelium de element|a ipsius majestatis sperautium iuni
be-nigno favore prosequitur, cuin devota ipsoruin humilitns
san-ctornm meritis & precibus adjuvatur. Aflåten |öfvades blott
tere poenilenlibus & confessis.
Man må ej tro, att t. o. m. under Påfvedöinets utbildade
hie-rarcbi oppositionsandan knude utestängas. E. B. Jacob hade
en ledamot 1 Domcapitlet 1470 Salvo Petri YVindrufva,
kyrko-prest I Weckholui, som ej blott satte sig 1 opposition mot
Ordföranden i kapitlet, utan bekände sig såsom öppen fiende.
Påfven måste slutligen med en bulla tysta den motspänstige
Kaniken. (E. M. Fants Förel. 1 Sv. Hlst. — J. E. Fants Ups.
stifts herdaminne III: 3Ö7.)
Märkvärdigast är dock vår Erkebiskop såsom politisk
person. VI gå nu att framställa honom på detta fält.
Det är svårt att gifva ett nainn åt styrelseformen i det
inonarchiska Sverige under Jacob Ulfssous primat i
Råds-kammaren. Knngen erkändes, men förjagades vanligen med
skäcktor och kulor, ehuru man ej valde någon annan 1
stället. En ßiksföreståudare "kestes", som egentligen skulle
ega verkställande makten, då Biksens Båd lagstiftade och
beslöt. Detta Råd var sammansatt af Biskopar och de mest
betydande godsegarne, som alia voro af adel, men som visst
ej uppehöllo sig jemt der Riksföreståndaren bodde, utan mötte
på vissa tider 1 olika landsorter vid s. k. herredagar och
uiöten. Då de återreste till sina hem, verkställde
Riksföreståndaren deras beslut, utan att, som det synes, regelrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
