- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
344

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnefot, Jacob Ulfsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

344

ürnefot, Jacob Vif »son.

rådfråga sig vidare med någon, om ej med Erkebiskopen,
som föreställde Rådkammaren, såsom den förste bland dess
ledamöter. Men när Riksföreståndaren ej ville följa Rådets
beslut, eller rätta sig efter Premiermiuistern, Vördige Fadren
1 Upsala, så uppkallade Riksföreståndaren bönderna till
burspråk — eller uppror. J sednare fallet röfvades
prestgår-dar, plundrades biskopssäten och nedhöggos väpnade skaror,
hvilka rådet — lagstiftande makten — sände emot
verkställande maktens utvalde. Då blef Rådet kouungskt ocb
Inkallade Konungen. Men också Erkebiskopen förstod att
väuda sig till allmogen med burspråk och bref. Bonden halp
än det ena partiet, än det andra, röstande ofta med den,
hvars öl dracks, men flck emellertid en politisk uppfostran,
som än I dag gör svenske arbetaren till den vigtigaste
beståndsdelen i den svenska medborgerliga makten, så alt lutet
laud torde kunna framvisa så många Cincinnater från plogen
som Sverige.

I XVIII D. ar nandl. rör. Skand. bist., utg. 1833,
förekommer ett Registratur å publike ärender, som blifvit
förhandlade mellan Riksföreståndaren Sten Sture d. d. och
Erkebiskop Jacob Ulfsson. Då man läser densamma, kan man
ej nndgå att fatta mycken aktuing för Senatens Caput,
äfven då sympatierna äro starkast för folkets mau,
hushålls-andans representant Herr Sten. Att rådgifvaren var prest,
må ur protestantisk synpunkt beklagas; men fanns ingen
skickligare rådgifvare bland lekmän, så var ju bättre att
goda råd flngos i Upsala, än att de ej knnnat fås
någorstä-des i landet. Vår tid bör väl kunna opartiskt döma öfver
en prest i regeringen, då man kan presentera
Biskops-förslager af n. v. eller f. d. Regeringsledamöter, utnu att
någon finner något katbolskt deri, men alla säkerligen söka
hålla sig med biskopar af dylik erfarenhet — så läuge ske
kan. Som prest upphörde Ottesouen ej att vara Svensk,
och knnde ju sämre användt sin klokhet, äu som nu skedde.
Vid slutet af vår berättelse må läsaren svara om han ej mer
äu en gång vid betraktelsen ar det sätt, hvarpå Jacob fyller
sitt rådgirvarekall under partitiderna 1 slutet ar lö:de seklet,
kommit att eriura sig Axel Oxenstjernas sätt att fylla en
liknande plats inför Drottning Christina, sedan krafterna i
styrelsen söndrats i partier. Må en sammandragen recit af
ett och annat bref visa oss innersidan ar mången
historisk vän

I ett bref af 1494 tillrådes Sten Sture att ändtligen hålla
Sig vid det, som samtyckt Iller i Stockholms möte samma år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:31:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/23/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free