- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
350

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnefot, Jacob Ulfsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350

önnefot, Jacob Ulfsson.

råde Erkebiskopen, att ban blott svarat: Käre Herr Sten!

den som varder Konung: öfver Sverige, ban varder intet min
domare eller min rättare ocb icke beller öfver desse andre
värdige fäder och herrar, som Biskopar äro, eller deras
klerker!; men han varder eder domare och rättare. Blifver
hau ej god, ntan kommer örlig i riket, så ären J desamme
som fån sätta kindbenet mot, derför bör eder första rösten
gifva till hvem som skall varda Konnng, ty det gäller eder
mest uppå. Den som är eder god för Konnng, ban skall
vara mig god för Konnng. Så röstaden J först ocb sedan
jag och de öfrige 1 Rådet. Är det ej som jag berättat? Då
sade Hr Sten: Det J sagt är sannt. Jag har ock I Dalarne
och på Enköpings marknad förklarat er ej mera skyldig än
andra i Konung Hanses val.

Herr Strinnholm anför talet om att Kungen var Herr
Stens och Riddarnes, men ej Erkebiskopens ocb kleresiets
"domare och rättare"*), såsom ett bevis på hierarcbiens
svindlande högmod, att ej anse sig stå under ett lands
konung. Läst 1 sitt sammanhang, lägger det dock öppet, att
Erkebiskopen dermed blott sökt en undanflykt för att kunna
nndvlka att rösta före lekmännen, erinrande hum landslagen
gjorde dem mera beroende af en kung, än kanoniska lagen
då gjorde presterna. I religionsmål lade sig ju ej kungen
såsom "rättare" lika lätt som 1 riddarhvärfven. Som
"domare" 1 dylika mål, kunde han ej uppträda. Hvad hade då
Påfven betydt?

Nu ingick en tid, då Ottesonen Jacob Örnefot blef t. f.
Riksföreståndare.

I början af November 1495 skref Sten Sture till Jacob
Ulfsson i en mycket nedstämd ton: Humlll recommendacione
reverentiam & salutem In Dno semper premlssas. Käre
Vör-digste herre, besynnerlige gode vän! Värdigas eder nåde
vilja veta det jag är nu alldeles redo, så att jag aktar 1
den b. tref. namn att lägga bär ut från byn (Stockholm) i

dag–(med flottan och krigsfolket) och tackar jag och

desse gode män eder nåde och desslikes eder nådes ärliga
Capitel ödmjukt och kärligt för den värdige helgedomea
"Sande Ericx" banér, som eder nåde nu sände oss bit med
de värdige herrar Docthor Mattes och Doctor Erie**). —

*) WasaUttens hisl. Inledn. p. 35.

") Banerot förlorades i striden. Decret. Doct. Matthias, förut
Archi-diae. i Wexiö, sedan i Upsala. Troligen är D:r Erik Domprosten Ericui
Andres (Banér).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free