- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
366

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnefot, Jacob Ulfsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

366

önnefot, Jacob Ulfsson.

gälla, om Ilerr Sten var obeveklig. "VI förmane eder på
eders Chrlstendom och bedje vår Herre gifva’ eder nåd att
hafva eder i detta ärendet som en god Christen man;"
hoppandes alt sedan både Herr Sten och Herr Göstaf nn försökt
sig på begge sidor, den gamla sämjan kunde återvinnas.
I)en allsmaktige Gud gifve eder, houom och oss alle det råd
riket vore nyttigt. Herr Steu svarade att han sökt fridén,
men förgäfves. Hade ej nu tid att möla de föreslagne
prelaterna till samtal. Den 27 Dec. bad Hr Sten värdigste
fadren Jacob åter taga Upsala Domkyrka I andtvaruiog, sedan
Erkebiskop Göstaf henne öfvergifvit och satt i stor våda.
Som Herr Jacob begaf sig till Arboga, bad Hr Sten att han
der ville verka, som han så länge plägat, på herredagen till
landets gagn och folkets bestånd. Ville Herr Jacob taga
sitt kall igen, så skulle Herr Steu erkänna honom såsom
Erkebiskop och veta befordra kyrkaus och klerkeriets bästa.
Men annars skulle Herr Steu vara en nppenbar fiende.

Ar 1517 d. 7 Januari afsattes på den nämnde
herredagen i Arboga af Riksföreståndare och Ständer den nye
Erkebiskopen, anklagad för förräderi. Stäkets rascring beslöts.
Gnstaf Trolle insattes i Westerås slottsfängelse och man
beslöt försäkra sig äTvcn om Erkebiskop Jacobs persbir, såsom
"Danskt sinnad". Derpå följde troligen ingen verkställighet.
Den 3 Febr. 1518 skref Sten Slnre till honoin att utrymma
Stäke (Skand. Samf. Dandl. XXIV: 151). I svaret d. 4 Febr.
yttrar Hr Jacob, 1 vanlig foglighet, det håns tid ej knnde
blifva lång, recoinmendcrar slöa tjenare och beder Gud gifva
Herr Sten de råd, som kommo vår Herre till lof. Först i
December 1518 upptogs Erkeblskoparnes sak. Påfvens legat
Joh. Angelus (Arcimbold) afhörde tvisten mellan Herr Sten
ocb Erkebiskopen Gustaf Trolle inför Ständerna. Gnstaf
Trolle återfick sin frihet, men ej sitt embete. Legaten synes
vunnen derigenom att Svenskarne bemligen valde honom till
Erkebiskop, hvarpå ban begaf sig till Rom, för att skalTa
sig stadfästelse. Antyder ej detta val, alt ban var af den
gamle Svenske Senatorn Joh. Angeli ätt *)? Skulle man annars
så enhälligt velat inkalla honom? Messenius insätter denne
J. U. D:r, Prosten i Artois, Påfl. stolens protonotarlus och
Påfvens refercndarius domcsticus, legat i de 3 nordiska
riken såsom deu 33:dje Svenske Erkebiskop. Dock lemnade
hau ej riket ntan Erkebiskop vid sin afresa. Den 5 Febr.
1519 rar bau på Aruön hos den gamle Erkebiskopen ocb

•) Sc B. Lei. Wlll: 251 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free