- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 23. Xanderson-Östgöte /
372

(1835-1857) With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Per Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnefot, Jacob Ulfsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

372

önnefot, Jacob Ulfsson.

Synes gifven under det Sten Store belägrade Upsala. Var
äfven här ej fråga ora skadestånd för förluster af belägringen,
tills de kunde bevisas gäldade?

Olands (ej Ölands) kronorenta, värderad i 360 mark, 2
läster korn och något fläsk, hade Erkebiskopen Jacob
Innehaft från 1483.

Släkts län rentade omkring 150 mark ocb omkring 8
läster korn med föga fläsk, continueradt af Konung Hans d.
15 Dec. 1497, följde väl Stäke slott, hvars nödvändighet för
kyrkans hufvud Erkebiskop Jacob så ofta beviste för dem,
som under dessa oroliga tider ej ville söka kyrkans
öfverhufvud 1 skogen eller på flykt. Eu Konung Erik, kanske IX,
1 Sverige bnde gifvit Ölands och Stäkes län åt Erkebiskopen
för någon skada å äldre jura stola: Upsaliensis.

Nordmarkens i Westergötland 90 kor — en förläning
från d. 9 Maj 1471, conllrmerad af Konung Hans d. 31 Dec.
1497, betydde, enligt Spegel, KronosUatteu i fä, smör m. m.,
"såsom det vanligt varit." Det ställe, som här kallades
Nordmarken, ligger i Wermland. Här lins dock ej
tvifvels-anlednlng, att ju Svea Erkebiskop, Senatens förste man, var
"hederligt lönt" i dessa tider.

Då vi ur samma synpunkt betraktat Jacob Ulfssous
"danska sympathier," vanligen kallade riksförrädiska 1 våra
historier, som förut Trollars och Tottars, påminna vi om vår
bekännelse, att efter Stockholms blodbad Unionen blifvit
omöjlig och Gustaf l:s framträdande således patriotiskt; men deraf
följer ej, att det var lika patriotiskt under hela Unionstiden,
att söka slita det fattiga Sverige ur Skandinaviska
förbundet. I Ryssland allena kan den synpunkten vara prisvärd.

Vi äro skyldige äfven Kalbolska Erkebiskopar och
Unionsanhängare rättvisa.

Det måste alltid erkännas betänkligt, att då Bohuslän
och Jemtland tillhörde Norge samt Halland, Skåne och
Bleking Danmark, bilda ett eget rike af dessa då föga
uppodlade provinser vid östra kusten och några deras grannlän,
då faran att förlora öfversjölandskaper alltid var lättare att
beräkna, än lyckan att sedan eröfra hvad som visserligen af
Svenskarne efter mer än ett sekel eröfrades. Meu det var
en följd af flere stora hjeltar inom en ärftlig kungaslägt —
en lycka, som ej så säkert kunde påräknas då Unionsbaudct
slets. Och — hvilken vanuiagt måste ej i många riktningar
följa af dessa jemna krigen, nödvändiga för ett folk af hög
anda, men fattiga tillgångar sauit onaturliga och trånga gränsor.

Gud alleua har dock hittills afvändt olyckan ar att ett
så litet och svagt rike lades vid gränsen af ett omätligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Sep 13 19:18:24 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biosvman/23/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free