Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnflyckt, Arendt Pehrsson och Barbro Stigsdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380 ÖrnflVOkt, Arendt Pehrsson och Barbro Stigsdotter.
.... Erik Gregersson, lefde 1481.
.....Peder Eriksson t. Grauhammar, R. B. 1469, g. m.
en dotter af Arendt Bengtsson (Ulf till Ekolsund ocb Nynäs.
......Arendt Pehrsson, hvilkens sonsons son vid in-
trodnction 1625 kallade sig Örnßyckt, ett namn, som
gafs vapenbilden redan fore Arendt Pehrssons tid.
Stiernuian (Adelsinatr. I: 244) anför att Arendt var (Där
Gnstaf kom) gift med Gnstafs moster. Men Barbro var ej,
sävidt vi veta, slägt med Wasafamlljen. Slägtskapen må
hafva Inskränkt sig dertill, att Arendts mor Karin eller Anna
Arendtsdotter (Uir, se härofvan Litt. U.) var syster till Bengt
Arendtsson (Ulf) till Ekolsund, hvilkens dotter Märtha var
gift med Gustafs morbror Riddaren Trötte Månsson till Eka.
Fru Barbro förde Oruäs med sig till Örnflyckternas slägt och
det förnäma paret satte sig der ned. Bygguaden var här 1
gammal stil, förmodligen redan för den tiden. Fenstrcn voro
små; blott tvenne, iubuggnc högt upp 1 högaloftsburen;
väggarne oklädda. Mångenstädes voro timmerstockarne kullriga.
Sängen I nämnde bur — gästrummet—var sammansatt af
"ganska stadiga" furubrädor, stående på 4 tjocka och höga stolpar.
Vid Audersmcssotiden 1520 kom en Dalkarladräng bit
med yxa på armen, sökande arbete. Herr Arendt lär talat så
om ställningen i landet, att drängen dristade uppenbara sig
vara den gamle akademikamraten från Upsala ocb
krigskamraten från Dufnäs, fränden Gnstaf Eriksson. Han
uppfördes nu som gäst i högaloftsburen, der den stora sängen
bäddades, llär öfverlades i all förtroligbet. Hvarje barn i
Svealand kan berätta, huru Arendt låtsade sig redan ha
Insett Unionens omöjlighet och separationens nödvändighet, hurn
ban förebar sig redebogen alt utforska grannarnes tankar, men
ernade dock förtjena det pris, som var salt på Gustafs
hufvud; huru bau bos eu sin makas frände Måns Nilssou
(Svt-nehnfvnd) i Aspeboda mötte ogillande af denna ovärdiga plan,
hvarföre han for ensam förbi Ornäs till svågern, Konungens
fogde Brun Bengtsson på Sätra (n. v. Säthers kungsgård);
hnru Barbro, som såg mannen taga den vägen, förstod att
han handlade i Unionens lutresse. Fru Barbro deremot,
uppfostrad hos en fader, som troligt lika med hennes morbroder
svor Riksföreståndaren Svante, Unionens dödsfiende, att för
honom våga lif och blod, när både fader och morbror reste
omkriug i Svantes ärende, — Fru Barbro Stigsdotter till
Ornäs brann, soui vi ega rätt att slnta, af önskan att se Sverige
lösryckt från Danmark, för att, om än som ett mindre, dock
som ett fritt och sjelfständigt rike knnna äunn friare
uppblomstra. Hon tänkte, med ett ord, som Gnstaf Eriksson, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
