Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örnflyckt, Arendt Pehrsson och Barbro Stigsdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384 örnflVokt, Arendt Pehrsson och Barbro Stigsdotter.
och Svärdsridd. Adrian Herfzenhjelms maka, född Fröken Hjort
ar Ornäs, hvilken hade, enligt Dagl. Alleh. rno 43 d. 21 Febr.,
dött d. 4 Jan. 1837 efter en ohygglig vanvård. (Mannen dog
d. 12 Maj 1838, t. 17/11 1754). 5) Barbro blef g. m. Väpn.
Carl Nilsson till Horneby. 6) Brita, g. m. Väpu. Peder
Larsson på Hnrnbra. 7) Margareta, g. m. R. R. Carl Bengtsson
Månesköld till Seglinge.
Om Barbro Stigsdotters djerfhet att rädda Gnstaf orsakat
henne den ilfstärande sorgen som maka, så var ej nnder, att
hon bier ett slags helgon i den nya politiskt-dynastiska tron,
enligt hvilken kärleken till räderneslandet ansågs rörntsätta
hat till Danmark, och i hvilken berättelsen om Gustats försök
att 1 Engeibrecbts och Sten Stnre d. ä:s spår "resa
Dalallmogen" måste blifva en passionshistoria af djnp rörelsekraft.
Sjelfve de linshållsaktige Ständerna hade 1741 mer än 1 1/2
tusen daler kopparmynt alt låta Kongl. Maj:t använda till
Ornäsloftets underhållande 1 det skick det hade i Barbros ego.
Detta lort bier ett Svenskt Loretto, dit sjeltva Konungarne
valfärdade. Och i detta tempel för den patriotiska devotionen
uppsatte egaren, Bergskamrer Braudberg, uppstoppade bilder af
Konungen, Morakarlen Engelbrecht, Thorsångskarlen Jacob m.
fl., hvilka talade (från väggarne) 1 långa Alexandriner, ntt
poetiskt värde visst ej npphinuande de vanlige martyrologierna
från kathoiska tiden.
Hvar tid har sin kärlek. Det är tidens både lycka och
ära. Men hvar tid frestas att begabba den förflutna tidens
uttryck för både cnltus och cultnra. Det är tidens egenkärlek.
De som besjöngo Barbros dygd, hade blott axelryckning vid
berättelser och lofsånger 1 medeltiden öfver S:t Eriks och S:ta
Brigittas. Tider kunna komma, som mera gilla nnlouel än
separatistisk politik 1 Skandinavien, då man torde mindre
varmt uppbära Barbros minne. Men hvarje tid var ec vigtig
länk i det stora bela, och alla, som varit synliga verktyg för
idéernas evolutioner vid tidens skifteu, komma alltid att värna
sin rätt till efterverldens hågkomst. Således måste, äfven om
Skandinavien åter biir en stormakt i Europa, Barbros handling
vid Audersmessan 1520 qvarstå som en glanspunkt i
Svenska fruntimmers historia och hennes namn fortgå äradt från
slägte till slägte.
Heuues och Arendts porträtter ses i "Sv. Konungar och
deras tidehvarf."
(Källor: Diplom. Dalecarlicum med aupplcmcnt. — 6thm Magaz. Jan.
1780. — Kända hintoriaka skrifter.) —ti.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
