Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Ödgrim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
ÖOGRIM.
lær. [ja war sanctæ marlæ kyrkyæ fulkomæd. I. hans daghnm.
oc ban vlgdbdi hanæ til. fa?m pænnlngæ bla. af bvarlnm
bon-dæ. fore ty at J>a gek erpænningær. 1. alt götlandl. ællæf
skuldl g|älde syn skiæppnr hafræ. ællær. }>rer bygs. Oc.
i. skarnin liggær hau. (I Odgriins närvaro i Lund ser K. bevis,
att ban erkäude och underkastade sig metropolitanförhållandet.)
Andra källor tillägga, att ban flyttade dömen från Husaby,
der den från Olof Skötkonungs tid eller stiftets begynnelse
varit hade, låtande hemta sina företrädares ben från
Mildes-lieds grifteplats ocb nedsätta dem i en graf i den nya
domkyrkans chor, der han ock blef hederligen begrafven, strax
efter sin död, som inträffade år 1157 (enligt Hhyzellus).
Brunius antager, att Ö. hann hufvudsakligen att uppföra
dömen 1 Skara under sin cmbetstid, eller på de 20 år, som
följde efter 1132, då han skall nästan 1 grund låtit nedtaga
den gamla kathedralen, för att rent af anlägga en ny
kyrkobyggnad. En sådan harmonisk hållning i alla ursprungliga,
partier, som visar sig i Skaras kathedral, anses ej möjlig
der flera architekter under kyrkobyggnadskonstens skiljaktiga
utvecklingsperioder arbetat.
I dessa dagar föras från Helsingborgs redd skeppslaster
med tegelsten för att återställa remuor i Odgriins härliga
sjuhundraåriga verk.
(Källor: Rliyzelil och Reuterdahls Kyrkohistorier. — Ser. rer. Dan. III.
— YVestgcitalageo. — Dipl. St. I. — Antiquar. o. Arkitektonisk resa
af C. G. Brunius.)
—N.
Tillagg till p. 421, not’).
’) Då cn Chirurg, genom tillfallet alt andersöka craniet i K. Carl XII:s
sarkophag, lätt kunde afgöra IvistefrSgan om det afstånd, hvarifrån döden kom
till nämnde konung, men ett hinder för den undersökningen uppstått i
faran alt det skröpliga locket på samma sarkophag skulle vid aflyftningen
gå i stycken och således ej kunna åter påläggas, sä frågas, om cj de, som
nu nitälska lör en minnesstod, bekostad af bäde Svenskar och Norrmän,
åt — Uyssfienden Carl XII, skulle finna skäligt att anslå det möjli*?
öfverskottet till ett helt likkistlock, ifall Rikets Ständer ej vilja bestå
hjelten ett dylikt? Dc af Konung Gustaf IV föranstaltade många
afflytt-ningarne, då lian om nätterna ville sitta ensam och betrakta sin andes
— förra boning (?l), för att stärka sin imitalionskraft, skola hafva
orsakat lockets mänga remnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
