Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Brahe, Pehr, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Brahe, Pehr, cl. ä.
ra <Icn beskickning, som skulle afgå till ett möte i Liilicck,
der Tyska Kejsaren och flera andra makter erbjudit sig
medla mellan Sverige och Danmark; men da lejdbrefvet från
Danska sidan fördröjdes, öfver den tid som för mötet var
utsatt, oeh det dessutom inneliöll sa många "cautcler och
ex-eeplioner", att full säkerhet för Legaterna ej var att påräkna,
blef resan inställd, och ursäkt för Svenska Sändebudens
ute-blifvande gjordes af Nils Gyllenstjerna i Rostock. Samma
nr (15(v4) afgick Gr. Pehr till Polen, att underhandla om
fred, hvartill Polska Konungen förklarat sig benägen; men
föga uträttades, emedan Polackarne fordrade Revel och andra
orter i Lifland, som de Svenska innehade. Ar lüG4 var han
FältOfverste i sin svärfaders, Gustaf Olofsson Stenbocks ställe,
ledde la(Jo belägringen af Dohus, som ban ej kunde förmå
knektarne att storma. K. Erik befallte honom under någon
förevändning alt landsätta knektar på den holme, der Slottet
var beläget, och lemna dem ulan lifsmedel, blottställde för
fästets kanouer, då de af förtviflan skulle tvingas att löpa
storm. Rrahe vägrade att hörsamma denna befallning;
hvarföre han föll i onåd och afsattes. Då E. Erik XIV under sin
sinnessjukdom uppehöll sig på Svartsjö, beställde Grefve Pehr
och Sten Lejonhufvud om regeringen, hvilken de erbjödo åt
K. Erik, begärande "att han ville anamma riksens saker och dem,
som tillförene, beställa", hvartill han svarade, alt "alldenstund
ban ej liade den auctoritet och det anseende , som en Konung
borde hafva, i det han hvarken hade lydno eller hörsarahct
af sina dagliga tjenare uti det, som rätt och • tillbörligt var,
utan heldre med spott och försmädelse föraktades, och
desslikes tribulerades med lögner, oeh honom likväl ej sades,
hvarmed han sådant förskyllt; derföre kunde han ej antaga
sig några riksens handlingar, och på det ban måtte se,
huru de mot honom voro sinnade, begärde han att komma till
bandels med sin broder Hert. Johan, den Hügborne Furste,
och hvar så skedde, ville ban uti riksens saker göra efter sin
lägenhet." Riksens Råd sökte derföre att bringa å bane en
förlikning mellan Konungen och Hertigen, hvarefter det
bekanta mötet på Svartsjö följde. Hade Grefve Pehr verkligen
liaft den lust till Kronan, som man honom förebrår, skulle
ban svårligen funnit ett mera passande tillfälle att
genomdrifva sina afsigter, än den tid Konungen var döfvad af
samvetsagg och sinnessjukdom , Hertig Johan fängslad, Magnus
svag-sint och Gari för sin ungdom obemärkt och mindre
betydande. Ingen hand grep efter Kronan; den förvarades samvets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
