Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Brahe, Pehr, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B
B r A h E, Pehr, d. ä.
mit fram till myndighet oeh stort anseende;" "derföre är
detta verk enfaldeligen och staekot begripit, alt de som vele
vetat, och dock icke lust hafva mycket till att läsa, måge snart
kunna löpat igenom, och dess bättre bchållat. —• Förbättrat
ho som vill och kan." Han följer derpå den unge
Adelsmannen i dess uppfostran och på resor, till hofs och uti
stats-och krigs-saker, slutligen till brudstolen och i det husliga
regementet. Sina sedereglor hämtar ban mest nr Biblen och
iråu de gamle Bomare; sina hushållsråd ur ordspråk och
reglor, som ännu äro gängse i den Svenska bondens mun. Man
ser den forntida Svenska Herremanpen midt ibland sitt
husfolk, sina underhafvande, sina åkrar och ängar, sina olika
bestyr efter årets olika tider, ja sin dagliga sysselsättning från
Måndagen, då han sjelf håller räfst och borgstämma i sin sal,
förhör saker oeh klagomål, och gifver befallning om veckans
arbeten, till Sabbathen, då ban hör messa och predikan,
läser i Bibeln oeh lärer sitt husfolk tukt och goda seder. "Det
är en vördnadsvärd, sedlig bok, full af Patriarchalisk enfald."
(se Geijer, Sv. Folkets Ilist.) Man förnimmer der en suck
öfver Unionstidens flydda herrlighet. "Hvad friheter
Ridderskapet och Adeln fordom här i riket haft, det veta nu fast få
att säga af. Få äro de, som minnas den tiden, då hvar och
en gjorde rusttjensten efter sin vilja och beqvämlighet, och
inan fick god tid och dag att reda sig till tåg, och det ändå
aldrig br.r längre än till riksgränsen, hvarefter Itronan
ersatte den skada, som träffat häst och karl: dä Riksens Råd och
andre förnämlige män hade stort underhäll i land och län af
Kronan, och ändå derutöfver fritt Lagmans- och
Häradshöfdin-gedömcn. I sextio år hafva vi varit sådana friheter
förlustige" . . . "K. Johans Adliga privilegier skulle svårligen kunna
hindra ståndets förfall, sedan den prakt oeh prål, som i den
Tyrannen, Konung Eriks, tid inkom i landet, gjort all hoftjeust
dyrare. Derefter skola klädningarna vara af silke och
sammet både till hand och fot, fruntimren kostligare beprydde ,
och bordet besatt med främmande drycker, frukter och
krä-selige månge rätter: dertill skall man hafva tjenare med
kläder och lön efter Tyskt sätt, oansedt våra Svenska lägenheter
deremot foga svara; hvarföre, i synnerhet dä godsen gå bland
flera arfvingar till skiftes, det är omöjligt, att ståndet kan
förblifva vid sin makt i längden."
Dessa tänkespråk och grundsatser med roten d jupt Ristade
i den tid, då Adelsvälde något betydde i mensklighetens
utvecklingshistoria oeh sammanväxte med begreppet af Adels-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
