Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Brahe, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B rahK, Gusla/.
5. BRAHE, GUSTAF.
GustciJ Brahe, son af Gr. Pehr Brahe, (se fornt),
föddes d. 8 Mars lliaS och dog ogift i Polen d. 10 Jan. lüfu.
Han var Konung Sigismunds Legat i Sverige ur 1693 och
hade i uppdrag alt från sjöstaderna bereda tillförsel åt Kungl,
flottan och med grauustaterua underhandla om fred och
vänskap. Brahe resle med flil långsamt, för att ej komma till
Sverige, innan flottan under Cl. Flemming var segelfärdig,
e-medan ban misstänkte Hertigens afsigt att taga i anspråk hans
(Brahes) inflytande som Kunglig Legat, och af detta
understödd förekomma flottans utlöpande. Den fürsäkiiug om
religionsfrihet, som Brahe från Konungen medförde, ansågs
otillräcklig. Han vände ålcr till Polen och var sedan Konungen
till Sverige följaktig, då ban mellan denne och Stockholms
Borgmästare medlade vid en folkrörelse i anledning af
Lutherska Presternas förfördelande. Denna gång var Brahe
Kammarherre och på förra resan Kammarjunkare. Under
Sigismunds härtåg till Sverige hade Brahe i uppdrag alt fängsla
alla de af Hertigens anhängare, som han kunde öfverkomma.
Mest känd är Gustaf Brahe för sitt förhällande till Prinsessan
Anna, med hvilken han var uppfostrad och som ban sedan
ofta råkade hos sin syster Ebba Sparre, der Gustaf Brahe för
Prinsessan spelade på luta, ett instrument, i hvars behandling
han var mästare. Rykten, förklcnliga för Prinsessans qvinliga
ära, voro i omlopp, och sjelfva Hertig Carl skonade henne ej
i sin Riw-Cbrönika:
"De plägade ofia vara platt allene,
Det månde Früken honom icke mene,
Alt vara den käraste, säger jag försann,
Ändock Göslaf Bragde hade deraf gagu,
Förty Frökens sed plägade vara,
Att älska den ene och den andre spara.
Hon hade ock en Polack god,
Eu dugtig karl och unger blod,
Han var heunes Sekreterare fullgod
Han månde Adam Possmoschi hete’ . . .
Anständigheten förbjuder att anföra de smädliga
rimsluten af Hertigen, hvars förbittring förklaras af hvad ban
berättar om Aristokratiska partiets afsigt alt gifva Prinsessan
Drotlningenamn, förmäla henne med Gustaf Brahe, och
sjell-va tillskansa sig högsta makten. Af hvad art Brahes förhål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
