Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Brahe, Pehr Abrahamsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
B r a ii k , Fehr Abrahanisson.
bullan, antyder, att denne sednare tillhörde fredspartiet i
Svenska Rädct, och denna förmodan rimmar sig val med hvad
Baaz berättade för Pfalzgrefven Joh. Casimir, att
"RiksDrot-sct och RiksCancelleren städse i Hädet controvertera." Da en
giftermälsförbindelse påtänktes mellan Johan Oxenstjerna och
Gr. P. Brahes syster, väckte detta bos många den farhåga, att
dessa båda mäktiga hus skulle sluta sig till hvarandra, i
stället för alt hittills bådas hufvudmän varit "si non diviséz
d’af-feelion , au moins de differens avis", och i följd af denna
omständighet kunde förut de Kådsmedlemmar, som ej sjelfva
dristade motsäga RiksCancelleren , vara förvissade oin alt i
Drot-set finna en försvarare af deras med RiksCancelleren slridiga
meningar. Förbundo sig de båda mäktige, kunde ingen dem
motsäga.
I teckningen af P. Brahes politiska tänkesätt ingår en
berättelse af Franska Residentcn Piques om ett samtal ban ined
Grefven haft. Den förre hade underrättat Brahe (IGàil i Oct.),
att Franska Honungen vore fullmyndig, med tillägg alt
Frankrike skulle snart repa sig efter sina inbördes krig och alt
dess bundsförvandter kunde göra sig räkning på samma fördelar,
som de förut ålnjulit. Då Piques särskildt för RiksDrolset
förklarat den affeetion, som Hans Fransyska ilaj:t för denne hyste,
lyssnade härtill Drotset med nöje. I hans ansigte, tillägger
Piques, framlyste en inre glädje; ty ban tyckte om att
smickras, och hörde gern?, att man högaktade oeh värderade
honom. Han försäkrade tillbaka om sitt nit för Franska
inter-C8set, tillstod att pä ett godt förställd mellan Frankrike och
Sverige berodde varaktigheten af båda Hronurnas eröfringar i
Tyskland, och slöt med att yrka på ett närmare förbund. Hvad
Drotset vid Piques afskedstagande skulle hafva sagt om sig
sjelf, att ban till födse|n va1’ Svensk, men till hjertat
Fran-sos , må gälla för cn af de fina vändningar och vackra
arlig-betsbetygelser, hvilka ej kunde misstydas, då de yttrades af
en man , som med rätta räknas till en af sin samtids
varmaste fosterlandsvänner. Detta stadfästas ytterligare af det
förtroende, som K. Carl X Gustaf, ehuru icke Frankrike benägen,
nästan odeladt lemnade Drotset, både hvad krigshändelserna
och den yttre politiken beträffade, Hao lillslällde den
sednare afskrifter af de underhandlingar som fiördcs med Proteclorii
af England, De Svenska sändebud, som efter I». Cai l Gustafs
död hade uppdraget att med Danmark afsluta fred, ställde till
Drotset sina skrifvelser om. underhandlingarne? fortgång och
om de hinder som dessa mötte; hvarjemte de aluta med att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
