Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Brahe, Pehr Abrahamsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 B r a h b , Pehr Abrahamsson.
nos. Allt sade vi måste botas med sparsam band, negotiation
af bättra medel och förnuftig administration. Sera in fundo
pareimonia , tanten non desperandum : Deus providebit." I
fråga om beskattningen, sade Drotset 1671 (d. 1 Martii) i
Rådet, "att alla våra förslag hafva varit dirigerade antingen på
de Bctjeutes löningars indragande, eller ock på de fattigas
förtryck. Quorum neutrum valet. Utan det afseende måste
man hafva vid imposters påläggande, att de proportioneras
efter hvars och ens förmögenhet, och träffa dem, som bäst
orka draga dem, och minst känna till dem. Till ex. Råg och
Riksdalers hjelpen är en utlaga, som trycker mycket landet,
och förslår ringa till Kronan." Hvarföre R.Dr. sade sig mycket
bifalla RiksCanc-.s förslag (att lägga 1 R. tull på hvarje sk:d
slångjern , som utskeppades). Oansedt somlige grina litet
härvid, så hjelper det dock intet; nöden är stor, och man
måste bruka alla de utvägar man kan." Vid ett annat tillfälle
yttrade RiksDrotset, att "H. K. M. skulle uti sina bref intet
nämna adeln under det namnet af undersåtare; efter det 1) är
servile; 2) æquiparerar ett Furstendöme med ett
Konungarike, som likväl är så mycket högre. 5) Ju högre herren är,
ju högre äro tjcnarne , exemplo af den Römersche Kejsaren i
respect af ChurFurstarne, som äro under honom. 4)
Exemplo af K. i Spanien, Portugal och Pohland, som kalla dem
Vasallos och Ständer: utan mente heldre skulle nämnas Våre
Ständer, Adeln och Ridderskapet." Då under en
öfverläggning i ßådet Oxenstjerna arbetade för friskjutsningens
afskaffande, sade Gr. P. Brahe, "det är det considerablaste, att
Riksens Råd hafva alltid ridit fri skjutshäst. Så gerna vill
jag ingen häst hafva, som jag får allenast 5 hästar, när jag
reser." Han yrkade i anseende till mångas af Adeln
bortovaro att uppskjuta frågan till en annan Riksdag, och emellertid
"i ett mandat förbjuda, att utan Regeringens pass taga häst."
Blef ingen förändring gjord med skjutsfärderna. Då
rangordningen förehades i Rådet, förklarade Drotset, att han höll R.
Skattmästarens skäl (för en rangordning efter tjenst och icke
efter börd) för goda, om det alltid vore en likhet mellan ett
rike och en rempublicam. Men i detta fall vore en stor
olikhet , sedan Sverige blifvit hæreditarium, så hafva alltid
Konungar sökt till att göra det något så när likt med andra
riken, och till den ändan K. Erik gjort åtskilliga stånd, såsom
Grefvar och Friherrar, väl vetande , ban så väl som hans
suc-cussores, hvad det importerar att hafva stånd uti rike, hvilka
göra det, att alle intet äro som sviaelotter, utan att deu ene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
