Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Calonius, Matthias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Calonius, Matthias.
159
drag. Det framlyste ock endast i vänners umgänge.
Ungdomen älskade honom; af mannaåldren var han vördad och af
Re genterne högt värderad.
Vid denna öfversatta biographi tillåta vi oss följande
tillsatser.
1) En Klooth, en Stjernhöök, en Nehrman
(Ehren-stråle), Solander, Berch d. ä., Colling, König,
Rålamb, Fick*) ui. fl. hafva ock obestridelisjen fore och några
till en del under Cnlonii tid gjort sig förtjente om
Lagfaren-beten. — 01. Rabenius och Botin torde dock ibland C:i
föregångare vara de, som med honom både i skarpsinnighet
och sannings - spejande snille närmast kunna jemföras. Men i
afseende på omfattningen af utgifna arbeten och den vinst vår
Lagfarenhet deraf kunnat hämta, är C. ojemnförlig. Af
Rabenius var mycket gjordt och än mer att vänta; men det var
ej oss af försynen förunnadt att länge få behålla honom.
Lärorika äro äfven Rabenii arbeten. Ingen borde tilltro sig
förtjena namn af lagfaren, som ej läst, studerat och
redigt uppfattat båda dessa mäns skrifter * *).
2) Sju är tillbragte på ett Gymnasium är något i vår tid,
åtminstone i det egentliga Sverige ovanligt. Här gäller det
gamla: "Invia virtuti nulla est via."
3) Biographen bar här satt dubbelt utropstecken. Man
säger väl, att denna Docentur tillbjöds honom egentligen derföre,
alt den var "den först ledigblefna," och att mannen för hvad
pris som heldst borde vid Akademien fästas. Men att ban
icke heller var i Privata Ekonomien obevandrad, torde kunna
*) Ännu elt stort juridiskt namn bord» tilläggas, ifall ej denna
biographi vore tecknad af den , hvars namn här saknas. Bed. Anm.
**) Ett enda undantaget, nemligen det »om Klander i Jordafång, tt
af hvilket dock, oaktadt Rabenii hufvudsakliga missgrepp i resultatet,
åtskilligt är att lära i laginstitutets historia. Och sjelfva missgreppet är
ojemnfdrligt mindre tadelvärdt, än det man sedermera tillåtit sig. Nekas
kan ej, att 1734 års lagstiftare kunna hafva påtänkt att sätta
lagastånda-tiden 1 den förra 3:åra prescriptienens ställe. Men då de likväl icke
uttryckligen det gjort, får man ej behandla allmänheten efter
lagprinciper, hvarom blott de lärde eudast förmoda, att de kunna af
lagstiftaren varit ämnade att uttalas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
