Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Castovius, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Castov.us, Erik.
hustrurnas uppbvggelse. Under dylika vandringar liade han
blifvit känd af Pastor Dryander i Aseda (Alsheda?), hvilken
blef hans välgörare. 1G80 ankom C. (ill Upsala med ett
vackert betyg, bland annat om en "af pröfningen förädlad
charakter,"
I en tid da ofrälse personer sällan kunde blifva använda
der, hvarest deras verksamhet liksom påtvingade sig samtidens
oeh sedan ej lätt kunnat undgå efterverldens uppmärksamhet,
se vi ofla de lärdas värde förnämligast i deras af börden
gynnade lärjungar. Kongl. Rådet Grefve Jac. Gyllenborg valde den
berömde Studenten till lärare oeh bildare af sina söner Olof
oeh Carl, begge namnkunnige i både vitterhetens oeh statens
häfder, den sednare en stjerna af första storleken på sin tids
firmament. 1688 vann C. lagern med stor utmärkelse. Men
den nye Magistern trodde ej, enligt Prof. J. Upmarks yttrande
i pareutationen, "alt lagren hängde på Herculis stöder."
Vetande sig ännu fjerran från målet, fortsatte ban sina studier med
ökad flit och försvarade snart en dissertation i Pbilos.
Facul-teten: "de stalu naturali 8c adventitio," i hvilken ban bland
de den tiden i alla dylika undersökningar vanligen
förekommande loci communes yttrar, att "vid lagstiftning fordrades
folkels bifall." I K. Carl XI:s cnvåldstid var detta en mer än
tillräcklig anledning till mycket buller. En lycksökare bland
Professorerna uppsteg under ventilationen och varnade så väl
Prieses och Respondens som bela den studerande ungdomen för
en så felaktig sats. Men hvarken Facultet eller Consistorium
eller Cansler fästade dervid någon uppmärksamhet. Den
samvetsgranne Professorn hade dock lättat sitt samvete med att
oroa K. M:t härmed, som utan någons hörande utfärdade till
Akad. Cansler Grefve R. Oxenstjerna d. 26 Oet. 1691 ett bref,
contrasigneradt af J. bergenhjelm (f. d. Hist. Prof. Berg, som
i Puffendorfs K. Carl X:s historia såsom Censor uttog ett
ställe, der Konungen berömdes derföre att ban aktat en rättelse
af sina rådgifvare). Konungen försäkrar straxt i början af
brefvet, alt det var hans afsigt att uppehålla Akademicu, och att
ban der ville uppfostra sina undersåtares barn, men atl han
högligen förargades deröfver, alt en part der uppspinna
onödiga nvbcter, nya åtminstone till ordasälten. En disputation
(Castovii namn anföres ej) hade utkommit, så beskaffad att
en Professor funnit sig föranlåten alt- under vcntileringen
uppslå och varna för deri förekommande uttryck; det var godt
men ej nog. Papperet var ju till ännu, der nyheterna kunde
läsas så iu- som utomlands , hvarigenom Akademien kan kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
