Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cederborgh, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
Cederborgh, Fredrik.
förtjenst synes ligga i framställningen af sjelfva scenerna.
Mindre tilläfventyrs i uppfinningen af dem, än i deras
modulering och anordning*). När de varit af den art, att de
lemnat ämne till elt lätt träffande skilderi, sä. har han gifvit dem
med ledighet och sanning, ofta med djerfhet, ofta med behag;
ej mindre i det idylliska och erotiska , än i det komiska. Mer
än utkast blifva sällan hans alstringar; men dessa äro
uttrycksfulla; icke just eldiga, juien ändå varma; alltid klara,
merendels underhållande. Qvickheten, om den stundom hugger i
stenen, skjuter deremot någon gäng på målet rätt hvassa och
blänkande pilar: naivcteten, om den väl nog ofta erbjuder en
alltför grotesk naturlighet, visar sig emellertid då och då i
en lält ocli angenäm negligé, öfverraskande genom sin
enkelhet, intagande genom sitt täcka löje. I allt detta uppenbarar
sig cn esen ton, ett eget sätt, någonting rigtigt originelt.’’
(Se vidare Sv. Litt. Fören. Tidn. 1854 N:o 41, 42.)
En af hans föräldrar yttrad önskan, att ban ville snart
gifta sig, lärer haft den verkan, alt ban skyndade till
Stockholm, blef Boktryckare, roade sina föräldrar med åtskilliga
skrifter, som tillsändes dem, och förebar sina litterära
sysselsättningar såsom hinder att tills vidare tänka på giftermål.
Den som berättat denna anekdot, tillägger alt man knappt kan
uppgifva annat skäl till detta förhållande, än en nyck eller ett
infall. Han älskade högeligen sina föräldrar, och det var visst
icke bans sak alt sätta sig emot deras vilja; han älskade äfven
den ifrågavarande flickan; några ekonomiska hinder förefunnos
icke. Sedan ban i några år utgifvit Tidnii>gen "Anmärkaren,"
hvilken, enligt en Biögraphs yttrande, hade den besynnerliga
egenheten, att vara det egentliga upphofvet till de Svenska
Oppositions-Tidningarue, under det att dess Utgifvare var en
person af det fridsammaste lynne och den, som mest af alla
ville lefva i endrägt med hvarje menniska/’ — öfverlemnade
han hastigt tillsynen öfver Tryckeriet oeh Tidningen åt en
annan , begaf sig på landet och förenade sig med den
älskade, som ban långt förut kunnat äga.
Anmärkaren blef ett par gånger indragen, men C. erhöll,
på hemställan om sin oskyldighet i afseende på de artiklar,
hvilka ansetts förgripliga, tillåtelse alt åter fortsätta densam-
*) En af C:« närmare bekanta bar försäkrat, att de flesta
händelser och situationer i hans skrifter icke äro af honom li[tpfuuua, ulan att
han merendels hämtade sådana ur sin egen eller andras erfarenhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
